Björnlandet. Foto (beskuret): Johan Spaedtke – Eget arbete, CC0, Länk
Länsstyrelsen i Västerbotten har meddelat att de under 2019 och 2020 kommer fortsätta arbetet med att återställa våtmarker i naturreservat och andra skyddade områden. Arbetet i de sju områdena kommer bland annat ge positiva effekter på biologisk mångfald och skydda mot klimatkrisen och skogsbränder.
I Sverige återstår bara en bråkdel av de våtmarker som fanns i landet för 100 år sedan. Genom dikning och dränering har vi sett till att vattnet rinner undan istället för att samlas i sjöar och våtmarker. Det har lett till allt torrare skogar, en utarmning av den biologiska mångfalden och utsläpp av koldioxid som kan mäta sig med hela Sveriges biltrafik, enligt en studie från Göteborgs universitet.
Som en del i våtmarkssatsningen som regeringen beslutade om 2017 har nu länsstyrelsen i Västerbotten restaurerat våtmarker i länet för att de ska återfå sina naturliga funktioner. 2019 beslöt regeringen om ytterligare satsningar på våtmarker.
2019 och 2020 sker arbetet i Västerbotten i Långrumpskogen, Tribladtjärn, Björnlandets nationalpark, Jättungsmyran, Blylodmyran, Sjulsmyran och Orrböle. Bland annat fylls diken igen för att inte markerna ska dräneras på vatten.
Insatserna skapar en lång rad så kallade ekosystemtjänster och länsstyrelsen nämner bland annat följande fördelar med arbetet:
• Hjälper vid översvämning och torka
• Renar vattnet
• Bidrar till mer grundvatten
• Är viktiga miljöer för många växter och djur
• Fungerar som naturliga barriärer vid skogsbränder
• Minskar övergödningen
• Binder kol och kan på så vis motverka klimatförändringar
Läs även:
• Fler vill anlägga våtmarker – motverkar torka, gynnar biologisk mångfald
• Utdikad våtmark lika stor klimatbov som vägtrafiken
• Våtmark kan skapas genom att fylla igen gamla skogsdiken
• Återskapad natur – viktig del av lösningen på klimatförändringarna
Källa: Länsstyrelsen i Västerbotten
