Varenda val lagrar under sin livstil mer kol än tusentals träd och de är inte de enda naturliga lösningarna som finns i haven.
Beräkningarna om kollagring har gjorts av Internationella valutafonden (IMF) i ett försök att räkna ut det ekonomiska värdet av en val, baserad på tillgänglig forskning. De kom fram till att varenda val kan vara värd ungefär 16 miljoner kronor enbart för sitt bidrag till kollagringen vilket motsvarar 33 ton kol.
Valarna lagrar kol i sina stora kroppar och enligt en studie från 2010 ger enbart populationerna av åtta bardvalar så som blåval, knölval och vikval upphov till att ungefär 30 000 ton lagrat kol når havsbotten när de dör.
Värt att tillägga är att om de stora valarnas populationer skulle återhämta sig och åter bli lika talrika som innan den kommersiella valfångsten så skulle enbart kollagringen öka med 160 000 ton per år.
Det är inte heller enda sättet som valar hjälper till att lagra kol. De äter stora mängder krill och plankton och deras avföring är en viktig del av näringen för växtplankton och alger som i sin tur bidrar med en stor del kollagring via fotosyntesen. Faktum är att växtplankton bidrar med hälften av allt syre i atmosfären och absorberar 37 miljarder ton koldioxid, vilket motsvarar fyra gånger så mycket som Amazonas.
Enligt en annan studie från 2010 bidrar avföringen från enbart 12 000 kaskelotter på södra jordklotet till att 200 000 ton kol extra lagras i växtplankton.
Så om världens valar ska bedömas för sin insats för klimatet så är enbart deras kollagring värd ungefär åtta biljoner kronor, det vill säga 8 000 miljarder kronor.
Det här är inte något som är exklusivt för havens djur. Det gäller även stora landlevande djur.
Film om hur valar påverkar klimatet:
Läs även:
• Internationellt skyddsområde för valar röstades ned av bland annat Island och Norge
• Tio gånger fler knölvalar på 50 år – ej längre hotad
Källor: National Geographic och IMF
