Unnån och de intilliggande svämskogarna har inventerats och föreslagits att bli naturreservat. Nu har en del av en tallnaturskog med rödlistade arter avverkats. Foto: Bengt Oldhammer
Unnån i Dalarna är en fyra mil lång oreglerad å som slingrar sig fram. Längs vattnen finns unika naturskogar med döende träd och en rikedom av arter. Naturskyddsföreningen i Orsa har inventerat skogarna och anser att alla naturskogar intill Unnån måste skyddas som naturreservat. Nu har en del av en naturskog avverkats.
För två år sedan inventerades ån med dess flöden av Naturskyddsföreningen i Orsa, fokus var på de säregna svämskogsmiljöerna. Det kan man läsa om i rapporten: ”Svämskogar vid Unnån i Orsa” av Peter Turander, Bengt Oldhammer och Kjell Hedmark.
I Unnån bildas isproppar på våren som gör att skogsområden i dess närhet översvämmas. Något som är ovanligt i dag eftersom de flesta större åar och älvar är reglerade och då utvecklas inte svämskogar. Ett av de största hoten mot dessa miljöer förutom reglering av vattnet är skogsbruk, enligt rapporten. Under inventeringen påträffades många rödlistade arter, signalarter och sällsynta arter. I rapportens förord står det:
– Få anade att åns omgivande marker var så värdefulla och skyddsvärda ur natursynpunkt. Detta är en sann pionjärrapport eftersom den beskriver miljöer som aldrig tidigare inventerats och som mycket sällan uppmärksammas i naturvårdssammanhang.
Förra året fick naturskyddsföreningen reda på att en del av naturskogen vid ån var planerad för avverkning, dels en svämskog och dels en gammal tallnaturskog. De skickade en skrivelse till länsstyrelsen där de begärde att ett större grepp för skydd tas längs Unnån. Föreningen begärde även att ett naturreservat bildas av den avverkningsanmälda strandsträckan och intilliggande tallskog med rödlistade arter. ”En avverkning i detta område skulle förstöra värdefull natur med rik förekomst av rödlistade arter”, skrev de.
Peter Turander i ett fuktparti med gran vid Unnån. Foto: Bengt Oldhammer
Nu är ungefär hälften av den gamla tallskogen avverkad. Skogsstyrelsen ansåg att ett skydd var omotiverat och länsstyrelsen la då ned ärendet. I ett svar till Naturskyddsföreningen skriver länsstyrelsen:
– Skogsstyrelsen har nu meddelat att de bedömer ett skydd som omotiverat. Länsstyrelsen finner därmed ingen anledning att gå vidare i ärendet. Beträffande det generella önskemålet om skydd av skog längs Unnån instämmer länsstyrelsen i att detta är mycket angeläget.
Men trots att länsstyrelsen skriver att det är angeläget att skydda naturskogarna längs ån så sker inte det. De skriver i sitt svar till Naturskyddsföreningen:
– I dagens mycket ansträngda läge vad gäller ersättning till markägare för skydd av skog ses tyvärr ingen möjlighet att inleda en sådan process.
Bengt Oldhammer som är en av rapportförfattarna kommenterar:
– De tar en tugga i taget och varje tugga är så liten att det inte är nåt att bråka om, tycker myndigheterna. Det är ett exempel på hur grön infrastruktur kvaddas på grund av bristande resurser och bristande politisk vilja.
Mängden död ved i området gör att många ovanliga arter trivs. Foto: Bengt Oldhammer
Rapportförfattarna har tidigare uppmärksammat att känsliga vatten längs Unnån och vid flera andra närliggande åar har kalavverkats på flera ställen och att kantzoner ofta saknas. De skriver i rapporten att Unnån kan beskrivas som “en lång oas i ett hårt skogsbrukat landskap”. Den har kontakt med naturskogarna i norra Orsa och Mora där fem stora naturreservat ligger i avrinningsområdet. “Som spridningskorridor och miljö för den biologiska mångfalden har Unnån få motsvarigheter i Dalarna, ja den torde vara unik för Sverige”.
Läs även:
• Ny rapport om svämskogar- hotad naturtyp med hög biologisk mångfald
