Det hävdas ibland att troféjakt är en bra metod för att rädda arter eftersom det genererar pengar till lokala ekonomier och ger djuren ett rent ekonomiskt värde. Nu har en studie av Humane Society International funnit att tidigare uppgifter är kraftigt överdrivna och att troféjaktens bidrag är “försvinnande litet”.
Humane Society Internationals (HSI) levererar i sin rapport en vass slutsats mot troféjaktsindustrin:
– Allt för länge har troféjägare rättfärdigat sin aktivitet genom att hävda att deras dödande gynnar lokala ekonomier. Den här rapporten visar att dessa påståenden inte stämmer. I de afrikanska länderna som studerats bidrar troféjakt i stort sett inte alls till lokala ekonomier och jobb och försvinnande lite i jämförelse med turismen i stort, inklusive ekosafaris som är beroende av de djurpopulationer som jägarna skjuter. Det är dags att sluta låtsas att slakten av stora djur och att posera för morbida selfies vid skjutna kroppar är något annat än dödande för att få en kick, säger Masha Kalinina, expert på internationell handel hos HSI.
HSI:s rapport baseras på ett tiotal studier och är i sig en granskning av en tidigare rapport som publicerades av jaktlobbygruppen Safari Club International (SCI). SCI menade att troféjakt, där jägare betalar för att få skjuta ett visst antal djur och ta med sig troféer av dem hem, gav intäkter till Botswana, Etiopien, Mozambique, Namibia, Sydafrika, Tanzania, Zambia och Zimbabwe på 426 miljoner dollar baserat på 18 815 troféjaktsbesök. Dessa jaktresor ska dessutom enligt jaktorganisationen ge jobb åt 53 000 personer.
LÄS ÄVEN: • Kraftig ökning av troféjakt på lejon
Granskningen av HSI visar dock att siffrorna är kraftigt överdrivna. Det rör sig snarare om mindre än 132 miljoner dollar om året i intäkter och någonstans mellan 7500 och 15 000 jobb. Det innebär att troféjakt i de här länderna står för ungefär 0,1 procent av ländernas turistintäkter.
Felräkningarna beror enligt HSI bland annat på att SCI räknat på att inga troféjägare skulle kunna tänka sig att ägna sig åt annan form av turism i de här länderna (i själva verket ägnar de sig ofta även åt andra aktiviteter än jakt). SCI har också räknat som om jaktresornas leverantörer inte skulle kunna sadla om till exempelvis turistresor för naturfotografer.
LÄS ÄVEN: • Ingen av de inblandade döms för jakten på lejonet Cecil
HSI har i sin granskning istället räknat på “vilka fördelar ger jakten förutom vad en annan användning av marken, naturen och jobben skulle kunna ge”. Deras slutsats är att troféjaktens del av turismen i de här länderna är “relativt obetydlig”.
LÄS ÄVEN: • Intervju med WWF:s globala chef för artprogram
Det betyder dock inte att troféjakt inte på sina håll kan gynna den lokala ekonomin.
– Det finns exempel på community-baserade jaktprogram i avlägsna områden som inte lämpar sig för turism och som ger bra ersättning till lokala ekonomier och som ironiskt nog leder till bevarande av målarter, men det är långt ifrån normen. Många troféjägare blir upprörda när det sägs att dessa exempel är ovanliga och att den övergripande bilden inte är vacker, skrev Simon Epsley i Africa Geographic 2015.
Läs mer om troféjakt
- Lejon föds fortfarande upp för att klappas och jagas
- Troféjakts bidrag till afrikanska länder kraftigt överdriven
- Lejon, elefanter och noshörningar skjuts av svenska troféjägare
- Gynnar verkligen troféjakt djurlivet och lokalbefolkningen i Namibia?
- Lagförslag i Storbritannien förbjuder import av jakttroféer
Källor: Mongabay, Africa Geographic och HSI