Sveriges nya naturförening är till för fladdermöss
Våren 2019 startades en ny naturförening i Sverige. Nu har Batlife Sweden haft sitt första årsmöte och Johnny de Jong valdes till föreningens första ordförande.
För Johnny de Jong väcktes intresset för fladdermöss redan som ung fältbiolog.
– När jag läste biologi på Uppsala universitet fick jag chansen att göra examensarbete om fladdermöss, och sedan var jag fast. Det blev en doktorsavhandling om fladdermöss också, och sedan dess har juni-juli alltid varit vigt åt fladdermössen.
Hur väcktes tankarna om att bilda en fladdermusförening?
– Tankarna har funnits i över 20 år, och jag tror att det är många som funderat på detta. Vi är ganska många, både professionella och amatörer som arbetar med fladdermöss i Sverige, och behovet av att ses och byta erfarenheter är stort. Vi har åtagit oss att skydda fladdermöss i internationella konventioner och EU-direktiv, men alla inser också att det behövs bättre kunskapsunderlag för att få koll på populationstrender. Vi behöver fler studier och vi behöver samarbeta.
Våren 2019 startades därför Batlife Sweden. Ändamålet är enligt stadgarna att öka kunskaperna om fladdermöss, men också att driva projekt med särskild målsättning att skydda fladdermöss och fladdermössens livsmiljöer i Sverige.
Kan du ge några exempel på vad ni kommer arbeta för inom föreningen?
– Det viktigaste just nu är att fortsätta och utveckla vårt stationsprogram med automatisk långtidsövervakning som vi har på några platser i Sverige. Utöver detta finns det massor att göra. En årlig svensk fladdermuskonferens vore bra, liksom att ordna kurser, inventeringar och artbestämningsövningar. Vi får se vad det blir. Det beror förstås på hur många medlemmar vi får.
I Sverige finns redan en övervakning av mer sällsynta fladdermusarter, men med stationsprogrammet kan det även tas fram kvantitativa data på vanliga arter. Stationsprogrammet finns just nu på fem platser i Sverige. För finansieringen står myndigheter och kommuner som vill ha koll på fladdermuspopulationen, och arbetet utförs av en konsult.
Föreningens uppgift är att samordna, kvalitetssäkra och utveckla arbetet, och framför allt att tillsammans med andra aktörer se till så att datan kan användas till miljöövervakning.
– Vi hoppas att den automatiska övervakningen kan bli ett viktigt bidrag till den svenska miljöövervakningen av fladdermöss för att följa populationsutvecklingen, säger Johnny De Jong.
Går både bra och dåligt för Sveriges fladdermöss
I Sverige lever 19 fladdermusarter och för vissa av dem går det bra. Exempelvis dvärgpipistrellen som trivs nära människan och som står ut med vissa så kallade ljusföroreningar, det vill säga artificiellt ljus i form av fasadbelysningar, gatulampor och liknande. För andra arter går det sämre. 9 av 19 arter är rödlistade och av dessa är sju antingen starkt eller akut hotade.
Vilka insatser skulle behöva göras för att förbättra läget för Sveriges fladdermöss?
– Det pågår redan en hel del insatser och det har skett positiva förändringar. Samtidigt ser vi en del problem som mest är kopplat till exploateringar, men även annan markanvändning. För fladdermössen är det viktigt att landskapet producerar mycket insekter och för många arter behövs en grön infrastruktur. Ljusföroreningar är ett uppseglande hot, och förtätning i urban miljö kommer att förstöra värdefulla fladdermusmiljöer. På det hela taget tror jag att det finns bra möjligheter att kombinera skogsbruk, jordbruk och exploateringar med en rik fladdermusfauna, men det kräver kunskap och vilja att ta hänsyn.
Ett sätt att hjälpa fladdermössen är att följa vår guide om hur du gynnar dem i din trädgård. Ett annat sätt är att bli medlem i Batlife Sweden. Mer information finns på föreningens webbplats.
Läs även:
• Experten om hur det går för Sveriges fladdermöss
• Guide till fladdermöss – hur de hörs och var de upplevs
• Så hjälper du vilsna eller skadade fladdermusungar
• Så gynnar du fladdermöss i din trädgård
• Fladdermöss överger upplysta kyrkor – ett seriöst hot
• Ljusföroreningar ger sämre pollinering på natten