Bensin. Foto: Rama, CC BY-SA 2.0.
Regeringen presenterade nyligen sin budget, som bland annat innehöll en rekordsatsningen på miljön. Naturorganisationerna är relativt överens i sina kommentarer: Det är ett steg i rätt riktning, men det är för lite och fortfarande ges stora bidrag till verksamheter som motarbetar en grön omställning.
Regeringens miljöbudget är 55 procent större än den som M och KD drev igenom i början av mandatperioden. Det ges bland annat ökade satsningar på en klimatomställning och skydd av värdefull natur. Sammanlagt är miljöbudgeten på 22 miljarder. Samtidigt betalas dock motsvarande halva miljöbudgeten ut i klimatskadliga subventioner till reseavdrag, inrikes flygbränsle och diesel. Det anser Naturskyddsföreningen borde ha åtgärdats.
– Sommarens väderhändelser och den senaste rapporten från FN:s klimatpanel visar tydligare än någonsin att vi befinner oss i ett skenande klimat. Samtidigt minskar utsläppen inte i närheten av den takt som krävs. Den svenska regeringen lanserar i budgeten många välkomna klimatsatsningar och har påbörjat ett arbete med att avveckla klimatskadliga subventioner. Men för att snabbt minska utsläppen räcker det inte att göra rätt, det gäller också sluta göra fel. Det är hög tid att gå från ord till handling och avveckla alla klimatskadliga subventioner, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.
Världsnaturfonden WWF är också kritiska till fossilbidragen:
– Man kan inte å ena sidan satsa stora summor på klimatåtgärder inom transportsektorn och samtidigt ge en skatterabatt på bensin och diesel som leder till ökade utsläpp. Det är två miljarder rakt ut från statskassan som hade kunnat läggas på åtgärder för att minska utsläppen, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Greenpeace är ännu mer kritiska till vad de menar är en budget med dålig krismedvetenhet:
– Regeringen har fastnat vid mantrat “fossilfritt välfärdsland” och kreativ koldioxidbokföring som bara gynnar industrin. Pengar avsätts till skogsskydd, samtidigt som uttaget av biomassa ur skogen ska öka. Miljarder går till förhoppningar om framtida koldioxidinlagring på teknisk väg, samtidigt som de naturliga kol-lagren skövlas, säger Isadora Wronski, Greenpeace Sverigechef.
Greenpeace anser att budgeten inte är i närheten av att lösa klimatkrisen och är starkt kritiska till att det satsas så hårt på biobränsle i budgeten. De menar att budgeten “går ut på att stödja industrin och byta ett utsläpp av växthusgaser mot ett annat, från att elda olja till att elda skog”.
– Budgeten visar än en gång att regeringen inte förstår allvaret i klimatfrågan. Budgeten visar en politisk inriktning som fortsätter att se naturen som pengar på rot. Vi kan aldrig få en välfärd utan att lösa klimatkrisen. Vi kan aldrig lösa klimatkrisen utan att lämna den tillväxtfokuserade ekonomin, säger Isadora Wronski, Greenpeace Sverigechef.
Välkommet skydd – om det görs på rätt sätt
När det gäller skydd av natur är naturorganisationerna mer positiva.
– Det är viktigt att vi har ett ambitiöst och professionellt skydd av skogen i Sverige där skattebetalarnas pengar ger största möjliga miljönytta. För att säkerställa kvalitet och att tillräckligt stora områden skyddas bör initiativet till skydd främst utgå från myndigheterna, säger Emelie Nilsson, sakkunnig naturvårdspolicy på WWF.
– Den stora satsningen på skydd av värdefull natur är mycket glädjande både för de över tvåtusen arter som är hotade i Sverige och för oss människor som är beroende av livskraftiga ekosystem. Fler skyddade områden till skogs och till havs ger hotade växter och djur bättre livsförutsättningar. Det går inte att nog understryka hur viktigt detta är, liksom att ställa om till ett hållbart brukande av våra naturresurser i en tid när livsviktiga ekosystem utarmas, i en allt snabbare takt, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Greenpeace anser att regeringen även på denna punkt ger med ena handen och tar med den andra:
– Våra ekosystem är under enorm press och vi behöver skydda natur i rejält ökande takt för att nå miljömålen och klara biodiversitetskrisen. Men vi löser inte krisen genom öar av skyddad natur när regeringen samtidigt vill öka uttaget av biomassa och göra det enklare skövla skogar utanför de skyddade områdena. Det leder till en väldig splittring där arter får svårt att sprida sig, där koldioxidutsläppen ökar både från mark och förbränning, andra näringar beroende av skogen marginaliseras och allemansrätten hotas i brist på naturområden för människor att vistas i, säger Isadora Wronski.
Jordbruket ska få 500 miljoner kronor mellan 2023 och 2027. Både WWF och Naturskyddsföreningen betonar att dessa pengar måste gå till ökad ersättning för skötsel av naturbetesmarker och våtmarker.
Källor: WWF, Naturskyddsföreningen och Greenpeace
