Svensk spenderade 1000 dygn i fält med att kartlägga snöleoparder

Örjan Johansson har i nio års tid jobbat med att kartlägga snöleoparder. Nu lägger han fram sin doktorsavhandling vid SLU och presenterar ny information om hur snöleoparderna lever.

Snöleoparden har nyligen fått lite strålkastarljus i media sedan IUCN ändrat rödlistningen från starkt hotad (endangered) till sårbar (vulnerable). Något som Örjan Johansson inte är helt förtjust i.

– Det är väldigt olyckligt att IUCN ändrat hotstatus eftersom det tolkas som att snöleoparden inte är lika hotad längre, samtidigt som forskarna är överens om att hoten mot arten ökar. I dagsläget är både antalet snöleoparder och artens utbredningsområde okänt. Populationsinventeringar har endast utförts i en bråkdel av det eventuella utbredningsområdet, säger Örjan Johansson.

LÄS ÄVEN: • Upp till 450 snöleoparder dödas varje år – nu återstår bara 4000

Och han borde veta vad han pratar om. I nio år har han varit involverad i Snow Leopard Trust, han har spenderat 1000 dygn i de mongoliska bergen och har genomfört den största forskningsstudien på snöleoparder hittills.

23 individer av de skygga snöleoparderna har Örjan Johansson fångat in och försett med GPS-halsband. De har därmed kunnat följas och deras beteende analyseras.

– Det kanske inte låter så mycket med 23 individer, men ingen annan studie har kunnat följa så många snöleoparders levnadsvanor, säger Örjan Johansson.

LÄS ÄVEN: • Internationellt ministermöte för att skydda snöleoparden

I studien har en hel del ny information om snöleoparden framkommit. Exempelvis att den dödar betydligt fler byten och då framför allt vilda bytesdjur, än man tidigare trodde. Detta gäller även när det finns många tamdjur i området.

Det har också framkommit att snöleoparderna rör sig över betydligt större områden än man tidigare trodde. Upp till 44 gånger större än tidigare skattningar.

– Det här innebär att de naturreservat som finns i snöleopardens utbredningsområde är alltför små för att arten ska kunna överleva i enbart dem. För att skydda arten måste vi därför hjälpa lokalbefolkningen, så att de kan samexistera med snöleoparderna utanför naturreservaten, säger Örjan Johansson.

LÄS ÄVEN: • Naturfilm: Skidåkare möter snöleopard

Han skriver också i sin avhandling att kamerafällor, som på senare år blivit en populär metod för att inventera stora däggdjur såsom snöleopard, kan vara problematiskt.

– För att räkna ut hur många individer ett område hyser krävs att man kan identifiera individerna korrekt. Jag testade detta antagande och fann att kravet på korrekt identifiering av individer är svårt att uppfylla vilket leder till en överskattning av antalet individer. I små populationer av en hotad art kan det få allvarliga konsekvenser.

Källor: Pressmeddelande och Avhandlingen