Stora skyddade havsområden i Seychellerna med ny metod
Över 200 000 kvadratkilometer marin natur med hög biologisk mångfald har nu skyddats utanför Seychellerna. Det är första gången någonsin som ett lands statsskuld byts mot skyddad natur. Nu står fler havsländer i kö för att testa metoden, rapporterar The Guardian.
Seychellernas ekonomi är beroende av turism och fiske. Utan levande hav har landet svårt att klara sig. Korallreven utanför landets kust drabbades hårt av blekning i varmare vatten 2016 och klimatförändringarna sätter press på ekosystemen med extremare väder, förutom de uppvärmda havet. Även överfiske och att delfiner, hajar och sköldpaddor fastnar i fiskenät är stora problem i landet som har några av världens ekologiskt viktigaste havsområden. I klass med Galapagos, enligt The Guardian.
LÄS ÄVEN: • Nytt marint reservat utanför Påskön – stort som Sverige och Norge tillsammans
Här lever spinndelfiner, mantor, knölvalar, citron-, tiger- och armhajar, havssköldpaddor, dugonger (“sjökor”) och enorma kolonier av havsfåglar. Nu har de fått stärkt skydd i två nya områden, sammanlagt nästan lika stora som halva Sverige. I det ena (74 000 kvadratkilometer) förbjuds fiske och letande efter olja. I det andra (134 000 kvadratkilometer) tillåts “kontrollerade aktiviteter”, men under strikt kontroll.
Områdena skapades genom att landets statsskuld på drygt 170 miljoner kronor köptes till ett lägre pris av miljöorganisationen The Nature Conservancy (TNC). TNC fick också in pengar från donatorer för att under de kommande 20 åren se till att områdena får det skydd de behöver.
LÄS ÄVEN: • Nytt stort reservat bildat vid Galápagosöarna för att skydda hajar
Seychellernas natur har dock fortfarande utmaningar. En stor militärbas planeras i närheten och området lär ha stora oljefyndigheter. Om fem år ska skyddsområdet förhandlas igen. Om oljepriset går upp kommer det borras i ett av reservaten, säger Patrick Joseph, vd på statsägda PetroSeychelles, till The Guardian.
Efter Seychellerna är även Granada, Mauritius och flera andra länder i Karibien intresserade av ett liknande upplägg av att byta statsskuld mot skyddade områden.
Källor: The Guardian och The Nature Conservancy