För att få en snabb effekt på klimatet är minskad skogsavverkning i produktiva skogar en bra metod. Det visar forskare från Umeå universitet och Mittuniversitetet i en ny studie.
Skogsindustrins upprepning av att skogsbruk är bra för klimatet är ifrågasatt av internationella forskare. Forskare från Oregon i USA har kommit fram till att skogsindustrin står för stor del av världens kolutsläpp, finska forskare fann att avverkningar försämrar skogars kolsänkor ”överraskande mycket”, en norsk studie kom till slutsatsen att gammal skog är viktig för kollagring, forskare från USA menar att skydd av gamla skogar är ett snabbt och billigt sätt att lagra kol, en studie från Australien räknade ut att skogsavverkning släpper ut sex gånger mer än man tidigare trott och ett internationellt upprop från 40 forskare pekade på att skogarnas betydelse för klimatet har förbisetts.
Nu kommer även forskare från Umeå universitet och Mittuniversitetet fram till att det finns stora klimatnyttor både på kort och lång sikt (mer än 50 år) med att minska skogsavverkningen. Det omvända gäller också; om avverkningstakten ökar så uppstår negativa klimateffekter både på kort och lång sikt. Detta gäller även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila produkter.
– Det är välkänt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat. Att effekten är så stor innebär att små minskningar av avverkningsnivåerna ger stor klimatnytta. Detta måste finnas med i de beslutsunderlag som tas fram då det är avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålen, säger studiens huvudförfattare Torbjörn Skytt, universitetsadjunkt på Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet.
Störst effekt på kort sikt får man om skogsavverkningen minskar i områden där skogen växer snabbt, som Skåne och Västra Götaland. Att lugna takten i Norrbotten och Jämtland ger bra effekt på lång sikt.
– Det som nog förvånar många är att minskade avverkningar ger stor klimatnytta, trots att vi då tvingas använda mer av fossila produkter och bränslen. Förklaringen är främst att skogen betraktas som avverkningsmogen vid en ålder när växande träd fortfarande fixerar stora mängder koldioxid, men också att ett kalhygge avger koldioxid. Denna effekt är så kraftig att den för lång tid framöver överskuggar de fördelar som skogsbruket ger, säger professor Göran Englund på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
Om skogsbruket i de undersökta länen (Skåne, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten) helt skulle upphöra skulle effekten på kolbalansen bli 1,1-16 gånger högre än de förväntade utsläppen från alla mänskliga aktiviteter till år 2045.
Forskarnas slutsats är att även små minskningar i skogsavverkningen kommer ge tydliga effekter på klimatet.
Källor: Umeå universitet och Environmental Research Letters