Labro Ängar, Nyköping. Foto: Alistair Auffret
Genom att undersöka över 6700 områden från Skåne i söder till Värmland i norr har forskare vid SLU och Stockholms universitet kommit fram till att Sveriges landskap blir allt mer enahanda. Det gäller inte minst det öppna landskapet. Studien visar också att det finns hopp för gräsmarkernas arter.
Att Sverige blivit allt mer homogent de senaste 70 åren är ingen nyhet. Jordbruken har blivit större och trädplantagen breder ut sig allt mer på bekostnad av tidigare varierade skogar. Forskarna bakom den nya studien, som publicerats i Nature, har jämfört kartor från 1940 till 1970 med en topografisk karta från 2016. De kom fram till att två tredjedelar av de undersökta 6733 områdena har blivit mindre varierade och för tidigare öppna landskap är 94 procent mer homogent idag.
LÄS ÄVEN: • Regeringen satsar på ängs- och betesmarker – höjer miljöersättning kraftigt
Skogsmark har ökat med 11 procent sedan mitten av 1900-talet, medan ängar och naturbetesmark minskat med 17 procent. Jämförs det med hur det såg ut under 1800-tal och tidigt 1900-tal har gräsmarkerna minskat ännu mer.
Backsippa – en av de växter som ingick i studien och som hotas av igenväxning. Foto: Jan Plue
Forskarna tittade också på hur den biologiska mångfalden kan ha påverkats. De fann att arter som backsippa, majviva och smörbollar minskat när gräsmarkerna blivit mindre och fått sämre kvalitet.
LÄS ÄVEN: • Hänsyn till markens historik kan öka biologisk mångfald på hyggen
Ett viktigt fynd i forskningen var att de upptäckte att om landskapet förr var varierat klarade sig typiska gräsmarksväxter bättre. Det innebär att det finns möjlighet att rädda dessa arter, men att det börjar bli bråttom.
– Att växter reagerar långsamt på förändringar i landskapet som missgynnar dem kan göra att vi fortfarande har viss tid på oss att genomföra åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det handlar om att sköta de gräsmarker som finns kvar idag, men vi tror också att man kan restaurera gräsmarker som övergivits och blivit skog. På så sätt ökar både den totala gräsmarksytan och variationen i landskapet, säger Emelie Waldén, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.
