Det har släppts en ny rapport om det ekologiska tillståndet i norska skogar. Utifrån en lång rad faktorer klassas de som en bra bit under det som satts som gränsvärdet för god ekologisk status. Rapporten jämför också de norska skogarna med Sveriges, Finlands och Baltikums och på en rad punkter står Sverige ut från de andra länderna, i negativ bemärkelse.
Studien, som gjorts av Norsk institutt for naturforskning (NINA), Norges miljø- og biovitenskapelige universitet och Sveriges landbruksuniversitet, har värderat det ekologiska tillståndet i norska skogar baserat på 13 olika faktorer. Utifrån dessa har Norges skogar fått ett värde på 0,42, där 1 är ett intakt ekosystem och 0 är kraftigt försämrat ekologiskt tillstånd. Gränsvärdet för ett bra ekologiskt tillstånd är satt till 0,6.
Det är framför allt sex faktorer som påverkar den ekologiska statusen positivt: andelen biologiskt gammal skog, andel utan tekniska ingrepp, volymen av rönn, asp och sälg, mängden död ved, mängden grov död ved, samt slutligen även bestånd av stora rovdjur.
– Skog är mer än timmer och träd. I en naturskog i bra tillstånd består i snitt en tredjedel av skogen av död ved. Döda och gamla träd är på egen hand livsmiljöer för tusentals arter, speciellt svampar och insekter. Dagens skog har bara ungefär 20 procent av mängden död ved som kan finnas i en naturskog. För 85 procent av de hotade arterna i skogen är mängden död ved och gammal skog huvudanledningarna till att de är hotade, säger chefsforskare Erik Framstad vid NINA.
Jämförs med Sverige
Rapporten jämför också skogarnas status med hur det ser ut i Sverige och Finland. Forskarna kommer fram till att det är tre länder med skogar som är hårt påverkade av omfattande skogsbruk, men att Norges skogar klarat sig något bättre på grund av att den otillgängliga terrängen gör skogsbruk svårare i vårt grannland. Sverige har till exempel anlagt betydligt fler vägar genom skogarna jämfört med Norge (1 km väg per 1 000 hektar skogsmark jämfört med 0,6-0,66 i Norge och Finland). Å andra sidan har Norge en mindre andel stora rovdjur vilket också försämrar den ekologiska statusen.
Vikten av stora rovdjur
När det gäller vikten av stora rovdjur så skriver forskarna nämligen att för att ett bra ekologiskt tillstånd ska uppnås så behövs det en bra fördelning av biomassa mellan olika trofiska nivåer. Det vill säga många djur i alla nivåer i näringskedjan – från nedbrytare till stora rovdjur (varg, björn och lodjur). Om någon av dessa nivåer är alltför reducerad så har inte ekosystemet god status.
I Sverige, Norge och Finland lever betydligt färre andel vargar och lodjur jämfört med i de baltiska länderna. Estland har ungefär 7 gånger så många vargar per 1000 hektar jämfört med Sverige och i Lettland är det nästan 30 gånger fler vargar. Även andelen lodjur är flera gånger högre i dessa länder.
Jämförelser mellan skogsländer
Även om rapportens fokus är på Norge så jämför den flitigt de nordiska och baltiska länderna, som alla har en stor andel skog som i hög utsträckning (68-94 procent) är tillgänglig för skogsbruk.
Över lag är läget för skogarnas ekosystem betydligt bättre i Baltikum än i Sverige. Som synes i tabellerna från rapporten har Sverige en långt större andel skog med dålig ekologisk status och många fler skogslevande och vedlevande arter har en negativ trend här jämfört med andra länder i Norden och Baltikum.
Till exempel är andelen död ved betydligt bättre i Baltikum. Där hittas 2-3 gånger så mycket död ved per hektar jämfört med i Sverige och det är en av de viktigaste faktorerna för en skogs ekologiska tillstånd.
Troligen förvärrad situation framöver
Sverige står också ut från mängden när det gäller introduktion av främmande, invasiva trädslag. Medan Norge har 0,6 procent och Finland och Baltikum bara 0,1 procent har den svenska skogsindustrin planterat så mycket av framför allt nordamerikansk contortatall att det nu utgör 2,1 procent av hela skogsarealen.
En majoritet av det rapporten tar upp visar att den ekologiska statusen i skogarna i Norge, Sverige och Finland är satt under hård press. Tyvärr syns inte heller någon ljusning i framtiden:
– Skogens ekologiska tillstånd under de kommande decennierna kommer sannolikt att försämras till följd av den nuvarande skogspolitiken, klimatförändringar, transporter och markanvändning, skriver forskarna i rapporten.
Läs även:
• Skogsstyrelsen: Negativ utveckling i Sveriges skogar
• ”Allvarligt läge” för naturskog i Norrbotten
• Regeringen: Negativ trend för miljömålet levande skogar
• Miljömålen 2020: ”Förlusten av biologisk mångfald har inte bromsats upp”
• Lång väg kvar för miljömål i skogen – Sveriges sämst skyddade naturtyp
Källor: NINA och Rapporten “Vurdering av økologisk tilstand for skog i Norge i 2020”