Stor klimatnytta med återskapade våtmarker

Att restaurera våtmarker ger inte bara stora fördelar för biologisk mångfald. Det minskar också klimatutsläppen kraftigt enligt nya beräkningar som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.

Enbart de åtgärder som gjordes med statliga medel under 2021 minskade klimatutsläppen med drygt 7000 ton koldioxidekvivalenter enligt beräkningarna, som är de första i sitt slag i Sverige. Sammanlagt restaurerades i fjol ungefär 18 kvadratkilometer, varav nästan hälften var på torvmarker. Men det här är bara början berättar Eva Amnéus Mattisson, projektledare på Naturvårdsverket.

– Vi är fortfarande i en uppstartsfas i den här våtmarkssatsningen. Det är bra siffror även om det inte är de stora arealer av torvmarker som behöver åtgärdas långsiktigt för att uppnå större utsläppsminskningar och stärka livsmiljöerna för hotade djur och växter. Att restaurera våtmarker tar tid. Det är långa processer när mark ska förändras och många parter är inblandade.

En tidigare utredning visade att det troligen går att restaurera 2 000 kvadratkilometer torvmarker i Sverige till år 2045. Det kan bidra med ungefär en miljon ton i minskade minskade utsläpp. Globalt anses våtmarker stå för den största kollagringen på land, enligt FN.

– Genom att samla in och beräkna data kan vi börja kartlägga våtmarksåtgärdernas klimateffekt i Sverige och vi ser nu redan resultat. Åtgärden har pekats ut som mycket kostnadseffektiv och ett viktigt bidrag till att uppnå Sveriges långsiktiga klimatmål där utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045, förklarar Amanda Speks, handläggare på klimatmålsenheten på Naturvårdsverket.

En studie från SLU, som Natursidan skrev om i veckan, visade att våtmarksrestaureringar i jordbruksmark även har en positiv inverkan på fågellivet och på flera andra ekosystemtjänster.

Källa: Naturvårdsverket