Spyflugor och andra okända pollinerare ska få uppmärksamhet

Vissa går så långt att de lägger ut ruttet kött vid sina fruktodlingar. Det säger en del om hur viktiga spyflugor och andra “doldis-pollinerare” kan vara. Det är också ett ämne som ska uppmärksammas hos Naturhistoriska riksmuseet under våren och sommaren.

Utan pollinerare skulle stora delar av vår matproduktion kollapsa och när de minskar i antal får många växter svårare att producera frukter och frön. 75 procent av världen grödor är mer eller mindre beroende av pollinatörer. Men det är långt ifrån bara humlor och andra vildbin som står för pollineringen. Flugor står för en stor andel av pollineringen.

– Den största delen av pollinationen utförs faktiskt av olika sorters flugor, som spyflugan. De tycker om vita, illaluktande blommor till skillnad från bin som föredrar färgstarka och väldoftande blommor. Växternas mångfald har evolverat i intim interaktion med en ännu större mångfald av insekter. Vissa blommor erbjuder öppet hus för många insekter, medan vissa blommor vill locka en särskild sorts insekt, berättar Mattias Forshage som är entomolog på Naturhistoriska museet.

Som exempel på en växt som lockar specifika insekter nämner han smörbollar som till största delen pollineras av en grupp av blomsterflugor, “oansenliga gynnare som ser ut som små husflugor” och har ett namn som kan förväxlas med blomflugor (se nedan).

• 

• 

Kan du nämna några insekter som kan anses vara okända pollinatörer?
– Det är lätt att göra, eftersom det ofta talas om bin enbart, alternativt bin och blomflugor och fjärilar, gänget med traditionellt gulligare ögon. Det är enormt viktigt med så kallade kalyptrata flugor – spyflugor, husflugor och dylikt. Även myror, getingar, rovsteklar, parasitsteklar och små oansenliga tripsar. Det är bara att kika djupt i blommorna och se vilka det är som myllrar där!

I vissa länder läggs det ut ruttet kött och fisk i fruktodlingar för att locka till sig spyflugor som hjälper till med pollineringen – skulle det kunna vara effektivt även för fruktodlare i Sverige?
– Det där är jätteroligt och väldigt smart. Just den ekonomiska sidan av det hela hör inte till det som jag helst uttalar mig om, men det är ju helt uppenbart att det är ett effektivt sätt att locka flugor och att fler flugor ger mer pollinering. Sen är det naturligtvis viktigt att inte lägga ut kött istället för att erbjuda till exempel boplatser och nektarresurser.

Om man inte vill lägga ut ruttet kött – finns det andra allmänna tips för den som vill förbättra pollinationen i sin odling?
– Jag vill helst slå ett slag för den biologiska mångfalden för den biologiska mångfaldens skull – men det är ju också självklart att en befintlig mångfald av insekter står för bättre pollinering, och framförallt en mer hållbar sådan, det vill säga resilient och flexibel, mer oberoende av oförutsedda omständigheter, väder och vind, och av den enskilde odlarens med nödvändighet begränsade kunskaper – vem kan överblicka hela ekosystemet? Alltså kan jag bara rekommendera det vanliga, och kanske slå ett särskilt slag för att lägga upp en sandhög i söderläge, vilket inte minst kan erbjuda boplats åt fler olika bin än de vanliga bihotellen gör. Men detta tillsammans med död ved, rishögar, komposter, smådammar, mångfald av blommande örter och buskar, även de vanliga bihotellen, men varför inte lite ruttet kött också?

Naturhistoriska riksmuseet kommer i sommar lyfta mångfalden av pollinerande insekter både med fotoutställningen Surr, med premiär den 14 maj, utställningen “Odla staden” på museets innegård och med filmer som ska sprida kunskap om dessa viktiga djur i ekosystemen. Dessutom kommer den digitala samtalsserien ”Tyst vår – 60 år senare” som Naturhistoriska gör tillsammans med UR Play ta upp samtal om insekternas betydelse.