Skogsstyrelsen: Domstolsbeslut kräver ökad hänsyn för djur och växter

Som exempel på förändringen nämns att skogsägare behöver ta hänsyn till samtliga fågelarter och Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning, målar upp en bild av att det är stora förändringar på gång:

– Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune.

Domstolar kräver ökad naturhänsyn

Bakgrunden till nyordningen är att flera domar från mark- och miljödomstolarna har visat att artskyddsförordningens förbud behöver tillämpas strikt när det gäller skydd av fåglar och fridlysta arter. Dessutom visar domarna att “betydligt fler av de avverkningsärenden som Skogsstyrelsen handlägger där fridlysta arter riskerar att påverkas, behöver hanteras enligt miljöbalken”. Miljöbalken ställer också krav på att markägaren eller verksamhetsutövaren bär ansvar för att själv ta reda på vilka arter som finns i skogen och att se till att inte dessa arterna skadas vid avverkningar eller andra ingrepp. I mars 2021 kom EU-domstolen fram till att Sverige tillämpar artskyddsförordningen för slappt och att vi måste ta mycket större hänsyn till djur och växter än vad som är fallet idag.

Eftersom Skogsstyrelsen är skyldig att följa gällande lagstiftning och vägledande domar har myndigheten kommit fram till följande förändringar:
• Skogsägaren är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå.
• Skogsägaren är också skyldig att ta hänsyn till en rad andra fridlysta växter och djur vid skogsbruksåtgärder.
• Inför en avverkning är skogsägaren skyldig att skaffa den kunskap som behövs för att inte fridlysta arter ska påverkas på ett sätt som strider mot lagen.
• Skogsstyrelsen kommer i högre utsträckning än tidigare att behöva begära in kompletterande underlag och utredningar av skogsägaren gällande fridlysta arter som kan påverkas negativt.

Naturrörelsen försiktigt positiv

Elin Götmark, talesperson för Skydda skogen, tycker att förändringen är på tiden:
– Vi har länge efterlyst att Skogsstyrelsen ska uppdatera sina rutiner för att ta hänsyn till de nya vägledande domarna om artskydd. Det var ett av våra mål när vi drev våra överklaganden. Så det är positivt att de nu gör det! Men det återstår att se hur de kommer att arbeta med det i praktiken, och vad resultatet blir ute i skogen. Det är för tidigt att säga än så länge, och vi kommer att bevaka utvecklingen.

Även WWF har länge ansett att det behövs nya riktlinjer. Peter Roberntz, talesperson för skogsfrågor:
– Detta är något som vi har pekat på en längre tid och som nu äntligen har landat i ett beslut hos Skogsstyrelsen. Men att juridiken nu säger sitt där skogspolitiken har misslyckats är mycket tack vare lokala ideella naturvårdare som har identifierat artförekomster i avverkningsanmälda bestånd. Domslut visar att skogsvårdslagen och dess tolkning inte har varit förenlig med miljöbalken, artskyddsförordningen och EUs direktiv. Vi får hoppas att detta leder till insikt hos politiker att omsätta artskyddsutredningens förslag till handling.

Vad tror du att det här kommer få för konsekvenser?
– Detta stärker skyddet för arter i skogen när skogspolitiken i övrigt utvecklas mot att försvaga skyddet. Det kan också leda till ett mer varierat skogsbruk för att skydda arter. Men det som är allvarligt är att de enskilda privata skogsägarna idag inte kan förvänta sig stöd av staten i att identifiera naturvärden och arter samt rådgivning om hur hen bäst tar hänsyn till dessa. De stora skogsbolagen har möjlighet till egna experter men vad ska en ensam liten skogsägare som inte är artexpert göra? Det politiska abdikerande i denna fråga är en konsekvens av en onyanserad ”äganderätts”-lobbyism. Kanske kan det i förlängningen leda till en behövlig översyn av hela skogspolitiken?

Ser du någon risk för att det hittas kryphål som gör att denna ökade hänsyn inte behöver tas?
– Det finns säkert kryphål. Exempelvis har vi den så kallade omvända naturvårdsgallringen där man utan en avverkningsanmälan och tillsyn idag kan gallra bort naturvärden och arter med liten risk att bli ertappad. Därför kommer det bli intressant hur Skogsstyrelsen kommer se på gallring men även hyggesfritt skogsbruk i den nya tillämpningen. Nu vill vi tro att majoriteten av skogsägare ändå vill ta sitt ansvar, men bland Sveriges över 300 000 skogsägare kommer det alltid finnas de som struntar i den biologiska mångfalden.

Källa: Skogsstyrelsen