Skogspris till folkbildare i hyggesfritt skogsbruk
Jan Bertilsson. Foto: Sofia Berg
Naturskyddföreningens skogspris går i år till skogsägaren som ägnat sig åt ett konventionellt skogsbruk med kalhyggesbruk i 30 år, men som de senaste åren engagerat sig för att inspirera andra med ett hyggesfritt skogsbruk.
Naturskyddsföreningens Skogspris delas ut sedan 2016 för att “belöna och uppmuntra markägare och andra förebilder som gjort något alldeles extra för skogen och skogsbruket”. Tanken är att priset ska inspirera andra till att göra skillnad för den biologiska mångfalden och skogens sociala värden när skogspolitiken inte räcker till. Det är något som årets vinnare, Jan Bertilsson i Mariestad, verkligen gjort.
– Jan Bertilsson har målmedvetet arbetat med att ställa om till ett hyggesfritt skogsbruk och har dessutom inspirerat många andra skogsägare att göra detsamma. Jan är ett föredöme och en inspiratör av stora mått, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.
Han har varit skogsägare i 40 år och bedrev först ett konventionellt skogsbruk med kalhyggen och monokulturer med enbart en trädart, i samma ålder över stora områden. Men under 2010-talet började han ifrågasätta dessa metoder. Både ekonomiskt och ekologiskt.
– Det tar tid att läka sår som tidigare skogsåtgärder orsakat, men vi vill visa hur man kan göra, kommenterade Jan Bertilsson omställningen inför en skogsdag i hans skogar 2020.
Nu arbetar han med hyggesfritt skogsbruk med plockhuggning och arrangerar dessutom kurser om metoden tillsammans med Studiefrämjandet och lokala företag. I Naturskyddsföreningen Mariestad, där Jan Bertilsson är ordförande, håller de på att ta fram en ny dokumentation för hyggesfria skogsbruksmetoder, med särskild hänsyn till ekosystembaserat skogsbruk. Denna information kommer att erbjudas till skogsägare och personer som arbetar inom skogsnäringen.
De senaste åren har intresset för hyggesfritt skogsbruk exploderat och det finns studier som visar att hyggesfritt är mer lönsamt än kalhyggen och att metoden gynnar samhället mer än kalhyggesbruk.
Källa: Naturskyddsföreningen
