Kalhygge i Sverige 2017. Foto: Erik Hansson
En aspekt av klimatdiskussioner som inte lyfts så ofta är skogsbrukets påverkan. Enligt en svensk studie tar det till exempel i snitt 30 år efter ett kalhygge innan området tagit upp lika mycket koldioxid som avverkningen orsakade.
Våra svenska skogar lagrar enorma mängder koldioxid. Men det innebär också att de släpper ut stora mängder när de avverkas och det gäller framför allt när de kalavverkas – den vanligaste sortens skogsbruk i Sverige i dagsläget.
LÄS ÄVEN: • Skogsavverkning hotar att minska regnandet
Det har Anders Lindroth, professor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, kommit fram till i sin forskning. Han har bland annat visat att efter en kalhuggning genereras mycket stora utsläpp av växthusgaser under de första 10–15 åren. Det tar så lång tid som cirka 30 år innan förlusterna av koldioxid har hämtats igen i samma område. Siffran är ett genomsnitt och räknar även med de buskar och andra växter som följer med vid en kalhuggning.
Det innebär alltså att de ungefär 200 000 hektar som huggs ned i år kommer vara en koldioxidbelastning till år 2048 innan det vuxit upp tillräckligt med växter på samma yta för att kompensera för utsläppen. Enligt Anders Lindroth och fyra medforskare motsvarar 200 000 kalhuggna hektar ungefär 18 miljoner ton koldioxid per år.
LÄS ÄVEN: • Naturorganisationer: Falsk bild av Sveriges skogsbruk som hållbart
Skiljer det något mellan exempelvis gammelskog och trädplantage?
– Vi har ju nästan inga riktigt gamla skogar kvar i Sverige idag så det är svårt att få fram siffror på det. Vi har räknat på kalhyggesbruk, eller så kallat rotationsskogsbruk med markberedning eftersom det är den vanligaste metoden i Sverige idag, förklarar Anders Lindroth.
Nya studier visar att kalhyggesbruk dessutom orsakar utsläpp av de kraftfulla växthusgaserna metan och lustgas. Det är utsläppen av koldioxid som dominerar, men de andra gaserna bidrar också till klimatförändringar.
Hur kan situationen förbättras så att de svenska skogarna bättre hjälper oss att lagra koldioxid samtidigt som de kan brukas?
– Jag förespråkar att det satsas mer på kontinuitetsskogar med gallring av ungefär 25 procent av träden. De studier som gjorts tyder på att kolupptaget på årsbasis inte minskar vid sådana uttag. Detta indikerar att kontinuitetsskogar tar upp mer kol än skogar som kalavverkas, men det finns så få av dessa skogar att det är svårt att hitta lämpliga mätobjekt. Förutom att de troligen lagrar kol bättre vet vi att kontinuitetsskogar är bättre för rekreation och för biologisk mångfald.
Med tanke på att skogsbruket påverkar en så stor del av Sveriges utsläpp och kollagring menar Anders Lindroth att en omställning till ett kalhyggesfritt skogsbruk är en av de viktigaste åtgärderna för att Sverige ska klara utsläppsmålen.
