Så fungerar fågelräkningen vid Falsterbo

Fyren vid Falsterbonäset. Foto: Erik Hansson

Ola Elleström jobbar i höst som sträckräknare i Falsterbo. I den här artikeln förklarar han hur de kommer fram till siffror som 16 665 ormvråkar (nytt rekord) eller 485 900 bofinkar på en dag med tanke på att de samtidigt måste hålla koll på mängder av andra fågelarter.

“Jag arbetar denna höst som sträckräknare i Falsterbo. Sträckräknare innebär att jag, tillsammans med en kollega, är ansvarig att räkna hur många fåglar som lämnar landet via Sveriges sydvästligaste udde, den så kallade Nabben, belägen där Öresund möter Östersjön. Att det koncentreras mycket fåglar hit beror på att landlevande fåglar undviker att flyga ut över hav så länge det går, men när de kommer hit finns det inte längre någon återvändo. Och som tur är har de bara ungefär 25 km över till Danmark när de kommer hit. Räkningarna har bedrivits i Naturvårdsverkets regi sedan 1973 och görs för att långsiktigt se om olika arter ökar, minskar eller är stabila.

LÄS ÄVEN: • Nästan 60 år gammalt ormvråksrekord krossat vid Falsterbo

Jag använder fyra “klickare” som hjälp förutom anteckningsbok. Tre sitter på stativet och två har snören av olika längd. Det gör att jag inte behöver se klickarna utan kan känna mig fram samtidigt som jag spanar. Den fjärde, som jag vanligen använder till bofink, har jag runt ett finger. Varje dag avgör jag tidigt vilka arter som verkar vara ”på gång” och använder klickare för dessa. Övriga skrivs upp i boken. Foto: Ola Elleström

I söndags, 8 oktober, räknade vi in 16 665 ormvråkar som lämnade landet via Nabben. Det var mer än någon gång förut. Efter att ha svarat på några frågor om det fick jag en annan fråga från ganska många – ”hur räknar ni det?”. Jag ska nu försöka svara på det.

Självklart försöker vi alltid räkna så det uppgivna antalet sträckande fåglar är korrekt. Ibland är det dock omöjligt och 16 665 ormvråkar, eller i ännu högre grad 485 900 bofinkar som vi räknade 5 oktober (näst högsta antalet någonsin) är så många vråkar/finkar som räknats med den teknik vi använder för respektive art. Den teknik vi tror är bäst för att hamna så nära sanningen som möjligt. Att vi inte är jättelångt från sanningen är vi ganska säkra på, men självklart är det inte exakt rätt. Men det är inte heller det viktiga.

Det viktiga är i stället att göra likadant som man brukar göra så att siffrorna går att jämföra med andra antal andra år.

Olika arter kräver olika räkningsteknik. Vi ska komma ihåg att vi ofta bara har några sekunder på oss att räkna en flock fåglar eftersom det kommer fåglar både väster, öster och ovanför oss samtidigt och vi räknar alla arter som sträcker utom fyra (gråtrut, havstrut, storskarv och kentsk tärna – anledningen är att dessa födosöker i området på ett sätt som gör att de omöjligen går att separera från genuint sträckande individer. Skulle vi räkna dem som sträckande skulle årssummorna bli orealistiskt höga).

LÄS ÄVEN: • Naturfilmer: Otrolig fågelflytt på Östersjön

Jag ska nu ge fem exempel på antal vi räknat i år och hur det går till att komma fram till dessa siffror. Vi börjar med den mest lätträknade och ökar svårighetsgraden efterhand.

Forsärla, 25 ex, 6 oktober
Fåtaliga arter som forsärlan är ganska enkla att ha att göra med. Ofta kommer de ensamma eller i grupper om två eller tre. Det är bara att addera. Många fåglar upptäcks på lätet och ibland får man inte syn på dem alls i myllret av andra fåglar. I så fall räknar vi det som en om det inte är tydligt att det hörs flera fåglar.

Mindre korsnäbb, 3430 ex, 20 augusti
Korsnäbbar är invasionsarter, d.v.s. de flyttar endast om det är födobrist. Vissa år kan de helt saknas men i år har vi sett fler mindre korsnäbbar än någonsin. De flyttar gärna när det är fint väder och kommer då ofta på väldigt hög höjd. De hörs på långt håll men det är inte alltid vi får syn på dem. Är det en bra korsnäbbsdag som den 20 augusti är flockarna vanligtvis på 20-60 individer, de har en speciell flockformation som gör att de är lätta att känna igen även på ganska hög höjd. Om vi bara hör fåglarna brukar vi därför skriva upp 20 ex. Är de sedda flockarna generellt mindre sänker vi siffran för endast hörda flockar.

Ormvråk, 16 665 ex, 8 oktober
Den redan omskrivna ormvråksdagen var stressig men hanterbar. Rovfåglar har den goda egenskapen att de ofta skruvar (d.v.s cirklar i för att få högre höjd) innan de sträcker ut över havet. Tänk en spiral där de kommer in längst ner och när de är längst upp lämnar de skruven. Därför kommer fåglarna ofta på en utdragen linje och om man då väljer en specifik punkt att räkna fåglarna vid kan man i princip bara hålla kikaren där och räkna fåglarna när de passerar den en efter en. Även om en efter en kan betyda 2-3 per sekund när det är som mest. Problemet uppstår när vråkarna använder mer än en korridor. Då är det väldigt tacksamt att man är mer än en observatör. Den 8 oktober var en söndag och vi hade hjälp av flera friviliga och vi var hela tiden minst fem personer som hjälpte till att hålla koll på eventuella avvikelser i sträcket, medan en observatör hela tiden räknade fåglarna i den huvudsakliga korridoren. Därför är vi ganska säkra på att det uppgivna antalet är väldigt nära sanningen.

Flockar med några hundra ringduvor dyker ständigt upp på hösten. Foto: Erik Hansson

Ringduva, 35 800 ex, 9 oktober
Det kan sträcka 200 000 ringduvor på en dag i Falsterbo men årets topp har inte infallit ännu. Tekniken att räkna skiljer sig inte mot om det är 35 000. Duvorna kommer i stora flockar, ibland om 2000 individer. Tänk att vi har kanske 10-15 sekunder på oss att räkna varje flock. Kanske ser vi 3-4 flockar samtidigt. Naturligtvis kommer det då inte bli helt korrekt. Eftersom arten är så pass talrik avrundar vi duvorna till hundratal – det spelar absolut ingen roll i slutändan. En stor flock räknas genom att man räknar exempelvis 10 duvor, sen tar man en lika stor mängd till några gånger till så man har 50. Sen tar man lika mycket till = 100. Sen lika mycket till = 200. Då har man en bra känsla för hur stor del av flocken som är 100 duvor och så får man snabbt försöka komma fram till hur många ”detta är ca 100 duvor” som flocken består av.

Bofink, 485 900 ex 5 oktober
Vi avslutar med det värsta. Bofink. När det är bra dagar för bofink så väller de fram i en oändlig ström. Det är alltså inte tydliga flockar (som i exemplet mindre korsnäbb) utan en kontinuerlig ström som känns som den aldrig tar slut. Förutom att de ofta kommer i flera höjdskikt och på bred front så är de så många att det är omöjligt att ha tid med annat när man räknar fink en bra dag. Det första vi gör då är att bestämma att det rör sig om en ganska kontinuerlig ström av fåglar. Sen räknar en observatör fink under fem minuter, medan den andra observatören och eventuella medhjälpare får ta hand om andra arter. När fem minuter har gått multiplicerar vi antalet räknade finkar under femminutersperioden med sex och får antalet finkar under en halvtimme. Det gör att observatören kan ägna resten av halvtimmen åt andra arter. Ny femminutersperiod görs varje halvtimme eller tätare vid tydlig förändring.

Enorma mängder sträckande bofinkar och bergfinkar hösten 2012:

Självklart sträckte det inte exakt 485 900 bofinkar den 5 oktober. Men vi är ganska säkra att vi åtminstone hamnar +/- 10%, det har flera tidigare dagar då andra också räknat på liknande sätt, visat. Varför rapporterar vi då 485 900? Jo, för att det är det antal vi fått fram med den teknik vi alltid använder vid bra finkdagar. Och den siffran är därför den som bäst går att jämföra med tidigare sträcksiffror.

LÄS ÄVEN: • Skådarbloggen: Imponerande ormvråkssträck i nordväst-Skåne

Avslutningsvis, när det sträcker mycket fåglar så har vi som sagt i storleksordningen 10 sekunder, kanske mindre, på oss att avgöra hur många fåglar det rör sig om. Därför kan det inte bli exakt rätt alla gånger. Men vi gör vårt bästa och jag upprepar, som ett mantra, att det viktigaste är att siffrorna är jämförbara med de som räknats tidigare och fyller sin funktion som ett verktyg för miljöövervakning. Även om det i sig själv såklart är väldigt kul att räkna 16 665 ormvråkar på en dag.”

/Ola Elleström

Mer information om Falsterbo och sträckskådningen hittas på Falsterbofagelstation.se