Guide till att engagera sig för att rädda miljön

Vill du också försöka rädda vår värld från folk som inte förstår bättre eller som tjänar pengar på att förstöra den? Med vår guide får du lite bättre koll på vad du kan tänka på och vad du kan försöka undvika.

Först och främst: Att du över huvud taget vill engagera dig är det viktigaste – inte att du följer alla råd i den här guiden. Kanske hittar du något tips som passar just dig. Om du inte har tid eller ork att engagera dig själv kanske du har råd att bli passiv stödmedlem i en förening som jobbar med frågor du tycker är viktiga? Även det är en viktig insats.

Om du känner att du har tid och ork är det egentligen enklast att ta kontakt med naturorganisationer. De behöver alltid fler medlemmar som vill driva frågor och de har väldigt mycket att lära ut. Se lista över många av dem på vår länksida.

LÄS ÄVEN: • Skogshjälten som skyddat över 100 skogar drivs av 12-åringen inom sig

Men ibland kan det vara en idé att engagera sig på egen hand. Kanske finns det inte någon lämplig organisation för just det du brinner för, kanske jobbar du effektivast själv. Kanske kan artikeln även ge tips för dig som engagerar dig i en organisation.

Oavsett om du vill rädda en avverkningsanmäld skog med höga naturvärden, samla in pengar till något naturvårdsprojekt eller stoppa en exploatering av en våtmark så finns det vissa delar som alltid kan vara bra att göras.

FÖRBEREDELSER

Kanske är du en naturbegåvning som kan köra igång direkt, utan förberedelser, men det kan vara en idé att fundera över en del saker. Det kommer troligen underlätta ditt arbete.

Samla in fakta
Det sägs ibland att vi lever i en tid när fakta inte spelar så stor roll, men det stämmer inte. Utan ett bra faktaunderlag kommer det bli svårt att bli tagen på allvar, åtminstone av vettiga personer. Läs artiklar, forskningsrapporter, ring och prata med kunnigt folk och fråga om allt du inte känner till. Se med andra ord gärna till att du har ordentligt på fötterna och själv kan svara på både frågor och kritik. Detta är dock inget avgörande krav – aktivister måste inte vara experter, så länge de vet det viktiga om sin fråga.

Formulera problematiken
Vad är det du vill åstadkomma och varför är det viktigt? Vissa frågor kan vara svåra att formulera på ett enkelt sätt, men du måste kunna förklara ditt ärende snabbt och tydligt. Du har lyckats bra om du kan få en oinsatt främling att begripa vad det handlar om och varför det är viktigt under en normallång hissfärd. Det är inte heller dumt att formulera det olika långt. Allt från en mening till en fullständig genomgång.

LÄS ÄVEN: • Jordens Vänners Andrea Söderblom-Tay: Så engagerar du dig för miljön

Föreslå alternativ
Om du protesterar mot något kan det vara smart att fundera ut vad som bör göras istället. Om du motsätter dig att det byggs i ett naturområde i närheten – föreslå alternativa byggplatser som är lämpligare. Det kan ofta vara enklare att vinna gehör för förslag om det samtidigt föreslås bättre eller åtminstone likvärdiga alternativ. Tänk bara på att kontrollera dessa alternativ noga. De måste hålla för en granskning.

Men, med det sagt, det kan inte alltid ligga på privatpersoner att hitta på alternativ till olämpliga idéer. Det kan också vändas till en fråga till de ansvariga – har verkligen alla andra möjligheter utretts? Finns det inget annat sätt att lösa det här dilemmat?

Dokumentera och planera
Förr eller senare finns det risk för att ditt engagemang kommer sluka tid. Var därför någorlunda disciplinerad och välplanerad. Dels för att vara effektiv, men också för att du inte ska bli utmattad. Det är lätt hänt att engagera sig för mycket. Planera därför gärna med olika deadlines för delmål och om du inte hinner med allt så kanske du åtminstone planerat så pass bra att du gjort det viktigaste först.

Ta reda på om andra vill engagera sig
Beroende på ämne kan det vara svårt att hitta någon som brinner lika mycket för ett ämne som en själv, men det går kanske att hitta någon som kan göra en del av arbetet. Till exempel ta bilder, formge affischer eller flyers, sköta sociala medier, samordna aktioner eller något annat. Var inte rädd för att be om hjälp. Många känner sig uppskattade över förtroendet och är glada att hjälpa till om de bara får frågan, även om de kanske inte skulle komma på att engagera sig själva.

Finansiera
Vissa insatser kan skötas helt gratis. Andra kommer förr eller senare ha omkostnader för exempelvis material, resor, bokföring, marknadsföring eller den tid ni lägger ned. När folk litar på att det görs ett bra jobb ökar chansen att kunna få bidrag via exempelvis Swish. Kolla även upp möjligheten att skapa en ideell förening, samt om det kan finnas någon stiftelse som ni kan söka pengar via. Det sistnämnda kan dock vara ganska omständligt.

LÄS ÄVEN: • Unga naturvänner: Ständigt aktuella aktivisten Leo Rudberg

KOMMUNIKATION

En stor del av ditt arbete kommer handla om att få ut ditt budskap och det finns en lång rad möjligheter för att lyckas med det. Det mesta kostar bara tid, annat kan kräva viss finansiering.

Kommunicera i rätt ton
Oavsett vilken kommunikationsform du väljer (mejl, telefon, sociala medier eller något annat) så är tonen viktig. Det är fullt förståeligt att bli frustrerad över orättvisor och miljöförstöring, men om du uppfattas som raljerande, alltför hetsig eller ointresserad av att höra andras åsikter eller synpunkter så minskar chansen till dialog och därmed kanske även att göra skillnad. Försök hålla dig till en diskussion i vänlig ton med sakliga och vettiga argument.
  Att visa känslor och brinnande engagemang – även ilska och sorg – kan samtidigt vara både givande för saken och engagerande för andra, så länge det görs på en rimlig nivå.

Skriv debattartikel
När du har tillräckligt med argument för din sak kan en metod för att väcka uppmärksamhet vara att skriva en debattartikel och försöka få in den i tidningar. De flesta medier har debattsidor och det gäller även exempelvis SVT. Rikstäckande medier har störst spridning och ofta störst påverkan, men det brukar vara lättare att bli publicerad i lokaltidningar, särskilt om det rör en lokal fråga. Även globala eller nationella frågor går det ofta att göra en smart lokal vinkel på. Till exempel vad just din kommun gör för klimatet eller hur skogsbruket bedrivs av de lokala företagen.

Börja med det viktigaste och fortsätt sedan texten med att lägga fram argument för din sak. Försök hålla texten kort och koncis. Håll dig saklig och försök att inte överdriva. Väg orden noga och se till att dina argument håller för en granskning.

Tänk på att om du har stora industrier mot dig så kommer du möta motargument från folk vars jobb det är att tycka på ett visst sätt och som dessutom har argument för att backa upp tyckandet. Du behöver vara slipad för att ta debatten. Lär dig hur du bemöter deras argument.

Via Insandarmaskinen.se kan man enkelt skicka ut texter till många olika tidningar.

Skriv insändare
Insändare är ofta ett bra alternativ till debattartiklar. De är betydligt kortare, lättare att skriva och mycket lättare att få publicerade. Även om de såklart inte ger lika mycket utrymme att utveckla sin argumentation, och eventuellt inte lika mycket uppmärksamhet och därmed påverkan. Möjligen läser samhällets makthavare debattartiklar i större utsträckning, medan insändare lockar allmänheten minst lika mycket som en debattartikel.

Kontakta politiker
Tänk på politiker som medmänniskor som behöver få veta vad som är fel snarare än en fiende som ska besegras. Försök få dem att förstå och känna med ditt ärende genom att vara tydlig, konkret och gärna berätta personligt om varför frågan betyder mycket för dig. Försök få till möten och håll politiker som visat intresse underrättade om vad som händer i frågan. Ta kontakt med politiker från många partier, men det kan vara en idé att anpassa ditt budskap utifrån vad just den politikern/det partiet brinner för.
  Det kan vara bra att fundera på hur politikerna kan använda din kampanj. Ett möte med politiker kan kanske ge dem möjlighet att framställa sig som miljövänliga och som att de lyssnar på naturvänner fast de egentligen fortsätter driva samma miljöskadliga politik som innan mötet. Risker måste vägas mot fördelar. Det kan ofta vara värt att värna sin partipolitiska obundenhet, så att människor från många partier kan stödja och delta i din kampanj.

Få med kändisar
Media och folk i allmänhet är intresserade av vad kändisar tycker och tänker. Försök därför gärna få med kända personer med lokal anknytning. Pia Sundhage och Babben Larsson gick till exempel ut med krav på att rädda Råstasjön, antagligen mycket för att de råkade bo i närheten. Det ökar medias och allmänhetens intresse, särskilt om de uttalar sig i media och/eller på sina egna sociala medier som ofta har många följare. Tänk dock på att inte tjata på dem.

Samla in namnunderskrifter
Ett effektivt sätt att skapa engagemang är att be folk skriva under för din sak. Då kan du hänvisa i din kommunikation till att exempelvis “1000 personer vill stoppa exploateringen av X”. Det finns många olika tjänster att använda sig av. Exempelvis: Namnlista.se, Skrivunder.com, Namninsamling.se och Mittskifte.org. Tänk på att läsa igenom vad det innebär att använda tjänsterna innan de används.

Ofta kan det vara klokt att samla in namn både digitalt och på papper, så att även personer utan internet kan skriva under. Försök dock undvika dubbelsignaturer. Om du till exempel kämpar för ett välbesökt, hotat naturområde kan en mycket effektiv strategi vara att gå ut och samla in namn och samtidigt sprida information om och bilda opinion mot hotet på plats i området.

Använd sociala medier
Det är på exempelvis Facebook, Twitter och Youtube/Vimeo som det går att nå ut ordentligt med ditt budskap utan att du behöver ha en rik lobbyorganisations marknadsföringsbudget i ryggen. Gör du genomtänkta och smarta kampanjer så kan du få rejäl spridning av dina idéer till en bred allmänhet, men det är inte helt enkelt, framför allt inte innan du har en del följare som tror på din sak och har förtroende för det du skriver.

Följ gärna andra miljökämpar i sociala medier för att se hur de gör. Det kan i bästa fall fungera som inspiration och i värsta fall som varnande exempel.

Facebook
• Skapa en sida (bäst för utåtriktad envägskommunikation med likasinnade) eller en grupp (för diskussioner) eller både och. Det gäller framför allt för långsiktiga projekt. Mer begränsade frågor kan fungera bättre att diskutera i befintliga grupper och på din egen profilsida.
• Jobba med bilder och korta filmer med tydliga, enkla budskap och länka hellre till mer läsning för de som vill sätta sig in i frågan.
• Fråga administratörerna i befintliga, stora grupper (som du kan hitta genom att söka på relevanta ord, så som ”klimat” eller ”skogen”) om det är okej att du tipsar om din kampanj. Det kan göra stor skillnad. Var dock öppen med att du är avsändare och driver frågan.
• Var påläst och delta i diskussioner i olika grupper eller på sidor och undvik att hamna i pajkastning eller att ägna dig åt personangrepp.
• Förr eller senare kommer du troligen stöta på folk som inte håller med dig och som inte klarar av att hålla en civiliserad ton. Om du orkar – svara kort, sakligt och artigt. En bra grundregel: Svara aldrig när du är uppretad. Var inte rädd för att dölja eller ta bort kommentarer som är olämpliga.

Twitter
• Kan vara en viktig diskussionsplattform och kanal att synas i eftersom många journalister och folk med makt är engagerade på Twitter, men är inte speciellt effektiv om du vill ha många besök på din webbplats.
• Diskutera ämnet, följ personer som skriver om ämnet och se till att göra dig ett namn som kunnig på din fråga.

Youtube/Vimeo
• Framför allt ett verktyg för att skapa filmer och samla dem. Inte så enkelt att få stor spridning på filmer och vill du få bra räckvidd i andra sociala medier är det bättre att ladda upp filmerna direkt på Facebook eller Twitter. Det ger bättre resultat än att länka till Youtube/Vimeo.

Kontakta media
Ett annat bra sätt att nå ut brett är att få media att skriva om din fråga. Det kan kännas viktigt att göra det tidigt, men det är ännu viktigare att det blir bra. När du kontaktar media – formulera problematiken konkret. Gärna både med fakta och känslomässigt hur det känns för dig eller någon annan som drabbas. Båda dessa ingredienser kan behövas för att journalister ska tycka frågan är värd att lyfta.

Fundera också i förväg på vilket budskap du vill få ut och var noga med att få med det i svaren på frågorna.

Tips i kontakt med media:
• Be att få se artikeln eller åtminstone dina citat innan de publiceras. Det är lätt hänt att något missförstås eller vinklas märkligt och det kan skada din kampanj.
• Rubriken bestämmer inte alltid journalisten som intervjuade dig. Eftersom tyvärr alldeles för många människor inte läser mer än rubriken i sociala medier så kommer den ha väldigt stor betydelse. Det är bara att hålla tummarna för att det sätts en vettig rubrik. Om det inte sker – hör av dig och argumentera för varför den borde bytas ut.
• Om det publiceras något som du är nöjd med – sprid det och försök få vänner och bekanta att sprida det. Det är viktigt för media med klickstatistik, delningar och interaktioner i sociala medier. Hjälper du dem att nå ut, ökar chansen att de kommer vilja följa upp ämnet igen. Blir artikeln viral blir både du och media nöjd.
• Delta gärna i diskussioner i medias egna sociala medier-kanaler i efterhand. Tänk på att vissa åsikter kan vara alltför korkade för att bemöta. Låt då hellre bli än att hamna i en hätsk ordväxling. Det kommer inte gynna ditt mål.
• Lokala medier är ofta lättare att intressera för din kampanj, särskilt om det finns en lokal vinkel – till exempel att frågan i sig är lokal, eller bara att du själv bor i området.
• Återigen – var påläst och behåll lugnet. Testa gärna att bli intervjuad av bekanta innan – det kan vara ovant att svara på journalisters kritiska frågor.

AKTIONER

Det finns många andra sätt att skapa uppmärksamhet. Demonstrationer, blockader, bojkottsuppmaningar, ockupationer, strejker, sittaktioner, flashmobs och mycket annat. Att använda musik, kultur och konst kan vara väldigt effektivt i din kampanj och exempelvis träffsäkra budskap på banderoller kan bli virala succéer på sociala medier på egen hand.
Tänk på att hålla aktionen fredlig. En urartad demonstration kan förvisso skapa mycket uppmärksamhet, men ofta väldigt negativ sådan.

Om det hålls en demonstration – se till att ha tillstånd, tänk igenom vilka budskap som ska ropas, fundera på om det går att få intressanta talare att ställa upp (och ta hand om dessa under aktiviteten).

Bra tider för aktioner är vardagar 16-18, fredagar 15-19 (men tänk på att risken att stöta på berusad allmänhet ökar på fredagskvällar). På helger brukar lördagar fram till 16 vara effektivast enligt Aktivistens kokbok.

Kom ihåg att tipsa media innan aktionen – antingen om att “något” kommer att ske på en viss plats eller med detaljer och uttalande i förväg så att de enkelt kan publicera något om händelsen.

Fotografera även gärna flitigt under aktionen. Det är effektivt både för ditt eget arbetes skull, för att få uppmärksamhet i sociala medier och för att kunna erbjuda till media.
Rekommenderar vidare läsning i Aktivitstenskokbok.se

FORTSATT ARBETE

Håll dina följare och medkämpar underrättade om vad som händer i fallet. Se till att de märker att det sker insatser och att de får reda på när det går bra eller dåligt. Vissa motiveras till ökat engagemang av framgångar, andra av motgångar.

Samarbeta
Förr eller senare kan det kanske vara en idé att börja samarbeta med andra miljöorganisationer. Tillsammans kan ni göra så mycket mer. Tänk på att de största organisationerna ofta har ganska fullt upp med sina egna, sedan länge planerade, kampanjer. Men är din kamp tillräckligt intressant och passar in i deras befintliga verksamhet kan du få starka bundsförvanter. Det kan också vara nödvändigt med avlastning för att du ska orka fortsätta.

Även de största miljöorganisationerna brukar vara lätta att engagera på lokal nivå, i form av exempelvis Naturskyddsföreningens lokala kretsar eller BirdLife Sveriges lokala klubbar. Där finns ofta mycket engagemang och kunskap för miljöfrågor, samtidigt som de ofta starkt uppskattar förslag på frågor att kämpa och samarbeta kring.

Sist men inte minst: Tack för att du engagerar dig för att rädda vår natur! Oavsett i vilken utsträckning du gör det så gör du en viktig insats. Du kommer kanske inte få de hyllningar du förtjänar, men ditt arbete är viktigt och vi är många som är tacksamma.

Läs mer:
• Aktivistenskokbok.se
• “Handboken för unga miljöhjältar” av Fältbiologerna och Schysst sommar och vinter
• “Westanders PR-handbok” om hur du når ut till folk utan reklam

Stort tack till Mats Karström och Andrea Söderblom-Tay för inspirationen och Leo Rudberg och Rebecka Le Moine för synpunkterna.