Storskarv. Foto: Zsombor Károlyi
I maj i år gick några personer i land på öarna Båkharen och Skräddarhällen utanför Gävle och slog ihjäl uppemot 1000 skarvungar. De sågade dessutom ner mellan 200 och 300 träd som användes som boplatser och försökte slutligen bränna öarna.
Enligt polisen är det ett av de största artskyddsbrotten i länet någonsin och om förövarna grips riskerar de upp till fyra års fängelse.
– Jag har jobbat med miljöbrott under väldigt lång tid inom polisen och jag har inte sett den här omfattningen tidigare, säger Henrik Forssblad, chef för polisens miljörotel i Gävleborg, till P4 Gävleborg.
Polisen misstänker att det är flera personer som varit inblandade i brottet och reagerar därför på att ingen vill berätta om brottet och att det kommit in så få tips.
De två öarna var tidigare länets största skarvkolonier, men i juli fanns inte en enda häckande skarv kvar i området.
Skarvar är inte speciellt populära i vissa kretsar. Deras avföring är frätande och på öar som de häckar på kan det se ut som om allt liv dör ut, men växtligheten återvänder efter ett tag och vissa arter gynnas av skarvarnas närvaro. De beskylls också ofta för att ta väldigt stora mängder fisk, men skarvens spridning i svenska vatten sammanföll med ökande övergödning vilket enligt BirdLife Sverige kan ha lett till att de ofta beskylls för att konkurrera med fisket. Skarvar är enklare att se än vad som händer under ytan. Dessutom äter skarvar för det mesta “skräpfisk” som inte intresserar fiskare.
Skarvpopulationen har över lag minskat något i Sverige de senaste sex åren.
Läs mer:
• Tjuvjakt på skarv får dem att byta öar.
• Naturvårdsverket: Skarvjakt enbart som “skadeförebyggande åtgärd”.
Källa: P4 Gävleborg
