Blomsteräng. Foto: Erik Hansson
Gamla odlingsmarker är inte bara de mest artrika miljöer som finns i Sverige – de har också minskat kraftigt. Jämfört med för hundra år sedan återstår bara en bråkdel. Regeringen har nu beslutat att satsa 255 miljoner på de svenska ängs- och betesmarkerna för att gynna den stora biologiska mångfalden i det svenska odlingslandskapet.
– Jag hoppas att vi genom denna satsning, vid sidan av de andra åtgärder vi gör för att öka den svenska livsmedelsproduktionen, kan vända utvecklingen och få fler betande djur. Det är viktigt, inte minst för våra landskap, men även för fler jobb på landsbygden, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
LÄS ÄVEN: • SLU: Fler ängar i städer ger biologisk mångfald och lägre kostnad
Pengarna kommer bland annat att gå till höjd miljöersättning med 1000 kronor per hektar för att hålla efter slåtterängar, skogsbete, mosaikbete och bete av andra gräsfattiga marker. Efter höjningen är ersättningen exempelvis 5500 kronor per hektar för “slåtteräng med särskilda värden”, 3500 kr/ha för skogsbete och 2700 kr/ha för mosaikbete. Dessutom avsätts pengar till rådgivning för att öka kunskaperna om olika skötselmetoder.
LÄS ÄVEN: • Miljöersättning viktig för att bevara naturvärden i betesmarker
Enligt Jordbruksverket och länsstyrelserna i Sverige är satsningen välbehövlig. Den senaste inventeringen som gjordes nu i höstas visar att nästan 40 procent av betesmarkerna som inte sköts med hjälp av miljöersättning har förlorat sina natur- och kulturvärden.
Jordbrukslandskapet hör till de landskapstyper som har flest hotade arter enligt ArtDatabanken och det beror bland annat på minskningen av naturbetesmarker. Denna naturtyp, som alltså betas relativt kraftigt av djur hör till de mest artrika miljöerna i landet. Med naturbete under många år uppstår marker med arter som gullviva, kattfot, gökärt, höskallra och prästkrage och på en enda kvadratmeter kan det under gynnsamma förhållanden finnas uppemot 70 kärlväxter i en naturbetesmark. Dessa gynnar i sin tur en mängd insekter, vilket i sin tur ger mer föda åt fåglar.
– Betesmarker är en mycket artrik miljö som formats av betande djur under lång tid. På ängsmarker har växterna dessutom skördats genom slåtter för att användas till djurfoder under vintern. I dag ser vi att antalet betande djur minskar vilket medför att befintliga ängs- och betesmarker med höga naturvärden riskerar att växa igen. Detta gäller generellt för alla typer av betesmarker men särskilt för vissa speciella betesmarkstyper och slåtterängar, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
LÄS ÄVEN: • Intervju med WWF:s naturvårdsexpert om hagmarker och naturbete
Förändringarna ingår i ett förslag till justering av det svenska landsbygdsprogrammet som nu skickas till Kommissionen för godkännande. Förändringarna beräknas gälla från och med 2018.
Källa: Regeringen
