Myggfällor blir allt populärare. Tidningar gör “test av bästa myggdödare”, det finns Facebook-grupper som enbart visar upp hur mycket mygg som dödats och det görs mycket reklam för produkterna. Men fungerar de egentligen och hur påverkar de den biologiska mångfalden?
Entomologen Anders Lindström har myggor som sitt expertområde. Han är lite skeptisk till om myggfällor fungerar speciellt bra.
– De studier som gjorts visar att de inte går att använda för bekämpning av mygg. Företagen hävdar ibland att de täcker 4 000 kvadratmeter och att man redan efter fyra veckor kan se skillnad, men om det kläcks en generation myggor så dör de efter fyra vecka. Då är det svårt att säga om fällorna haft någon effekt, förklarar han.
LÄS ÄVEN: • Fiskar ny metod i kampen mot myggor som sprider smittor
Möjligen att de kan kan göra viss skillnad i isolerade områden, men Anders tror framför allt att det har en psykologisk effekt att se döda mygg i fällan.
– Det blir som en placeboeffekt – man har i alla fall gjort något. Det finns till och med en Facebook-grupp där man kan lägga upp bilder på fulla påsar från myggfällorna.
En modell av fällorna lockar till sig myggor med koldioxid, som vi andas ut. Men myggen föredrar inte fällorna framför dig. De blir bara ytterligare ett byte för dem. En del av dem kommer välja fällorna, andra kommer söka sig till människor i närheten.
– Jag har till och med hört folk som varnat för att fällorna lockar ännu fler myggor till platsen.
LÄS ÄVEN: • Så gynnar du fladdermöss i din trädgård
Andra varianter av myggdödare använder sig av UV-ljus. De kan funka bra på en del arter, så som malariamyggor, men dessa är å andra sidan inte så intresserade av oss människor. De är framför allt ute efter kor och hästar.
Hur påverkas den biologiska mångfalden i närområdet med fällor som sägs radera myggor på 4 000 kvadratmeter?
– Jag tror inte det gör så stor skillnad. Mygg som folk har problem med är ganska vanliga, säger Anders Lindström.
Spelar inte myggor även en roll för pollineringen?
– Myggor är generalister. De gillar vanliga växter som renfana och hundkäx. De pollinerar lite, men har ingen större effekt. Dessutom är de ganska slumpmässiga i när de dyker upp, vilket försvårar för predatorer. Det medför också att inga växter är beroende av myggor eftersom de inte går att lita på.
LÄS ÄVEN: • ”Vi måste inse att insekter är livsviktiga och ändra hur vi pratar om dem”
För att göra verklig skillnad i antal myggor skulle man behöva torrlägga områden så att myggorna inte har några våtmarker att lägga sina ägg i. Eller så får man göra som i Nedre Dalälven – använda biologiska bekämpningsmedel. Där används BTI; bakteriesporer som enbart tar stickmyggor.
– Det fungerar bra där och då mot mygglarver, men man måste fortsätta varje år. De verkar inte minska antalet år för år.
Länsstyrelsen i Gävleborg, som använder sig av bekämpningen, har också sammanställt en stor rapport om mygg och folk vid Dalävlen. I rapporten sammanfattas hur det fungerat med myggfällor i området.
– Deras slutsats är att de inte verkade fungera i verkligheten. Även Forshaga köpte in fällor och satte ut. De verkade inte heller göra någon skillnad, berättar Anders Lindström.
Naturliga sätt att bekämpa mygg:
• Sätt upp fågelholkar
• Sätt upp fladdermusholkar
• Skapa biologisk mångfald i trädgården