Parkskötsel som genomsyras av biologisk mångfald

Region Örebro län har börjat sköta grönområden med hänsyn till djur- och växtliv. Det har blivit bättre både för den biologiska mångfalden och ekonomin.

Region Örebro har ansvar för relativt små grönområden i jämförelse med Örebro kommun, men områdena ligger utspridda över hela regionen och inkluderar bland annat ett sjukhus, två folkhögskolor, vårdcentraler och även några naturreservat. Tre av personerna som jobbar med dessa områdena på regionens parkskötsel är trädgårdsmästaren Jesper Ek och hans kollegor Josefine Ahlström och Malin Ekborg.

– Det måste inte innebära mer arbete eller högre kostnader. Snarare tvärtom, säger Jesper Ek.

När han började med parkerna “städade” de väldigt mycket. De tog bort organiskt material i form av grenar, stockar, löv och trädstammar och körde det till återvinningscentralen. Han tyckte inte det kändes rätt. Det finns många fördelar med att försöka hålla sig till ett slutet kretslopp även i en parkmiljö.

– Organiskt material håller vatten bättre. I framtidens klimatförändringar måste vi nog börja bygga och sköta parker och mark så att de kan hålla i det vatten som regnar ned. Mera organiskt material som sparas och får brytas ned på plats ger mer biologiskt mångfald, det finns helt enkelt mer material till flera olika organismer som de kan leva av.

Täckodlingar har många fördelar

Numera samlas grenar in och läggs i buskage eller rishögar och löv och ogräs läggs på täckodlingar. När buskage behöver tas ned klipps det i småbitar så att även det kan ligga kvar som täckodling. Det har visat sig vara mycket effektivt.

– Vi har inte behövt vattna träden som vi täckodlar runt alls och sparar således in en massa arbetstid, fordon-bränsle och vatten. Dessutom tycks träden växa bra, vilket inte alltid är fallet vid nyplanteringar med bevattningspåsar runt träden som ger träden fukt en stund och på vissa ställen bara. Om ett träd ska binda koldioxid och vara till nytta som kraft mot klimatförändringar så måste ju trädet växa också och träd trivs i täckodlingar.

Buskar och perennplanteringar får också täckodlingar och även det har fungerat väldigt bra när det gäller att hålla jorden fuktig och få växterna att trivas. Hela träd sparas också i parkmiljöerna och får ligga kvar som så kallade faunadepåer åt insekter. På så sätt sparas det även in maskintid och görs färre körningar till återvinningscentral. Att täckodla är också det viktigaste rådet Jesper Ek har till andra som jobbar med liknande uppgifter. Det ger så många fördelar.

– Det kan spara mycket tid och resurser och träden mår bättre med jämn fuktighet än om det placeras ut vattensäckar. Täckodla nu på hösten när löven faller, men klipp dem gärna med gräsklippare i små bitar så att de inte blåser iväg. Dessutom omvandlas de snabbare till jord om de är finfördelade. Minst ett lager på 20 cm så räcker det ett år tills nästa lövfall.

Att träden mår bra är lite extra viktigt eftersom de har så många funktioner, men också för att de är så långlivade.

– Träden är det viktigaste vi har i våra parker eftersom de tar längst tid att ersätta, därför är just skyddet av träden också viktigt. 2013 började jag med att planera trädplanteringar med blandade trädslag vilket ger trädbeståndet en bättre motståndskraft mot sjukdomar och klimatförändringar. Blandade trädplanteringar håller jag fortfarande på med idag.

Återkommande, inhemska växtarter

Sandbäddarna för vildbin och andra insekter nämner Jesper Ek som en av insatserna han tycker gjort störst skillnad. De har planterat och sått inhemska växter, som funnit i Sverige under lång tid, genom att hämta växter och frön från närområdet. Nu sköter sandbäddarna i stort sett sig själva och det är fullt av hål som tyder på att insekter hittat dit och bland blommorna hittas bin, humlor och bärfisar.

Att välja inhemska arter har många fördelar:
– De insekter vi har i Sverige är anpassade efter de inhemska växtarter. Även om klimatet ändras så tror jag att vi har växtmaterial i Sverige som klarar de väntade förändringarna som till exempel värre torka. Vi måste inte leta i Kina eller Europa för att hitta arter. Träd som mår bra ger skugga och minskar vinden, två faktorer som annars torkar ut. Med träd i närheten blir det svalare och fuktigare i marken. Vi kan också anlägga planteringsytan i marken så att träd inte får dåligt med vatten. Vi måste börja ge dem mera jord att växa i helt enkelt.

Målet är också att slippa köpa in så många nya växter varje år och istället jobba med växter som återkommer år efter år.
– Jag tröttnade på att köpa in ljung varje år som redan i januari ser fula ut. Vi håller fortfarande på och upptäcker vilka växter som är bäst till detta.

Hur har ert arbete tagits emot av allmänhet och kollegor?
– Det tas emot bra. Det märks att biologisk mångfald är uppskattat. Men jag kan tycka att det blir lite för små projekt. Jag skulle vilja göra större projekt som gör stor skillnad – större ängar och större sandbäddar och istället för en damm vill jag göra fem.

Varför görs det inte i fler kommuner och regioner?

Egentligen är det inte så konstigt att Region Örebro jobbar så här. Det finns trots allt dokument om att Agenda 2030-målen om biologisk mångfald ska efterlevas och kommuner och regioner framhålls som viktiga aktörer i “omställningen mot en hållbar utveckling“. Men trots att det sparar både tid och pengar och finns nedskrivet som ett mål är det inte alla kommuner och regioner som jobbar på det här viset. Jesper Ek menar att det är lätt hänt att det bara blir ett papper och att man blir nöjd för minsta lilla insats. Om det har anlagts en rabatt med blommor någonstans kan man peka på den och hävda att det gjorts insatser för biologisk mångfald.

– Men vi måste göra rejäla insatser för att vi ska kunna klappa oss själva på axeln. 2030-målen ska ju snart vara uppfyllda. Jag tror också att vissa kommuner och regioner tänker att det är för dyrt. De tror att det kostar mer pengar än det gör. Kanske ses det också som ett osäkert kort. Att vi fått igenom det här synsättet beror på att vår parkorganisation har ett intresse för det. Rent generellt så är det ingen som säger nej till insatser för biologisk mångfald, men det behövs personal med rätt synsätt.