Oväntat snabb smältning av permafrost frigör stora mängder växthusgaser

Permafrost och spricka i Arktis is. Foto: Brocken Inaglory – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, Länk

Ny forskning från NASA visar att enorma mängder växthusgaser under den tinande permafrosten kommer bli en ansenlig utsläppskälla redan om några årtionden. Betydligt snabbare än man tidigare trott. De kommer därmed skynda på klimatförändringarna ytterligare. 

I dagsläget är det människan som står för de största utsläppen av växthusgaser genom sin användning av fossila bränslen. I mitten eller slutet av århundradet kan växthusgaser från smältande permafrost utgöra den näst största källan av växthusgaser. Det har forskare på NASA kommit fram till.

LÄS ÄVEN: • Fler extrema väder att vänta när Arktis värms upp

Under det permanenta istäcket i delar av världen har det lagrats kol under tusentals år. Nu när jorden blir allt varmare har mikroorganismer börjat käka av tidigare fruset organiskt material och växthusgaser läcker ut i atmosfären.

Denna ökning av växthusgaser, som NASA tror kommer gå snabbt redan inom något årtionde, är inte med i de nuvarande använda klimatmodellerna från exempelvis IPCC.

LÄS ÄVEN: • Över 90 forskare: Nordpolen isfri redan om 20 år

Redan 2011 visade studier från Stockholms universitet att det under permafrosten fanns mer organiskt material än man tidigare trott. Där finns motsvarande mer än två gånger allt kol som i dagsläget finns i jordens atmosfär i form av växthusgaserna koldioxid och metan. I takt med att kolet från permafrosten når atmosfären skyndas den globala uppvärmningen på ytterligare vilket leder till ännu mer växthusgaser.

– Om permafrosten tinar kan det liknas vid att dra ut sladden ur en fullpackad frys. Det organiska materialet i marken börjar brytas ned av mikroorganismer vilket leder till ökad produktion av växthusgaser. Det handlar om ekosystem som har bundit kol från atmosfären i marken i form av döda växt- och djurdelar under årtusenden, sa Gustaf Hugelius, författare till avhandlingen ”Quantity and quality of soil organic matter in permafrost terrain” i ett pressmeddelande 2011.

Källor: NASA och Stockholms universitet