Nytt initiativ mot “skogsmissbruket” – “nu är det kamp som gäller”

Ett “enkelt medborgarinitiativ” har tagit fart i sociala medier. Plötsligt börjar svenska kalhyggen få uppmärksamhet som de inte fått tidigare, men som initiativtagarna till “Skogsmissbruket” tycker att de förtjänar.

“Skogsmissbruket” startades av naturfotograferna Marcus Westberg och Staffan Widstrand. De kände båda två att det är nog nu. Att det svenska kalhyggesbruket måste få ett slut och att Sveriges befolkning måste få se hur det verkligen ser ut i de svenska skogarna. Tankarna ledde till att de gjorde en webbplats på svenska och engelska och att de startade ett konto på Instagram som på en vecka fått flera hundra följare.

– Det här är ett enkelt medborgarinitiativ, berättar Staffan Widstrand. Det finns inga pengar eller organisationer inblandade, bara jag, Marcus och några till som fått nog. Vår idé är enkel. Vi visar upp verklighetens skogsbruk eller skogsmissbruk som vi väljer att kalla det. Vi vill översvämma nätet med dessa skildringar så att folk får upp ögonen. Många svenskar är engagerade i Borneos och Amazonas regnskogar och det är jättebra, men många är helt hemmablinda för att skövlingen sker även i vårt eget land där vi har rösträtt och yttrandefrihet.

“Sverige bland de sämsta”
Staffan Widstrand har jobbat på många håll i världen som naturfotograf och inblandad i projektet Wild Wonders. Han har rest i 100 länder och besökt skogar på många håll i världen. I hans ögon finns det tre länder som sticker ut som överlägset värst bland skogsskövlarna.

– Svenskt skogsbruk är i särklass värst, strax efter Finland, med Laos tätt i hälarna. I Laos är dessutom svenska företag inblandade i rådgivningen och investeringarna. Det avverkas större ytor totalt sett i ett par andra länder, men per person och utifrån den yta vi har i Sverige är vi värst.

Värst på vilket sätt?
– Svensk skogsindustri har den totala avskogningen som mål. De vill ta bort all naturlig skog och ersätta med sterila plantager. De vill inte ha fler reservat. Stora delar av Sveriges skogar har redan huggits, och plantagerna har oftast  inte hunnit växa upp och är inte klar att skörda. Bolagen är desperata för att komma över virke och därför säger man till exempel att det måste avverkas i naturreservat där det finns granbarkborrar, men det är ju en naturlig art i de svenska skogarna. Det är skogsindustrins granplantager på fel platser som är perfekta för barkborrarna. Det är otroligt korkat.

“Kalhyggesbruket är grundproblemet”
Staffan Widstrand förtydligar också att det är kalhyggesbruket som är själva grundproblemet och att det i stort sett inte ställs några krav alls på skogsindustrin. Han menar att staten inte alls gör ens tillnärmelsevis tillräckligt och att det är ett problem när till och med Generaldirektören på Skogsstyrelsen hävdar att “vi inte har några kalhyggen längre”.

– De tycker inte att det är ett kalhygge, eftersom det står ett patetiskt träd kvar på ett gigantiskt hygge, men när vi lägger upp våra bilder så får folk avgöra själva om de tycker att det är kalhyggen eller inte. De vet att svenska folket starkt ogillar kalhyggen. Alltså “har” man inga kalhyggen…

Tror du att bilder kan lyckas där debattartiklar, rapporter och namninsamlingar misslyckats?
– Det tror jag inte, det vet jag. Så enkelt är det. Vi når ut i första ledet till tiotusentals människor. I flera andra länder har stora organisationer redan reagerat mycket starkt på detta och undrar om de ska köra igång med kampanjer för att uppmärksamma detta. Sveriges skogsbruk har tyvärr seglat under radarn internationellt, men svenskar har en självöverskattande självbild. Vi tror oss ha rätt till att ge synpunkter på andras skogsskövlingar, men det är nästan omöjligt att ta till sig hur illa Sverige självt är avskogat.

“FSC var en fälla”
Staffan menar att en av anledningarna till att skogsindustrin i Sverige “kommit undan alldeles för enkelt” har med skogsbruks-certifieringen FSC att göra. 
– Där gick miljörörelsen i en fälla. De blev istället till ett alibi för fortsatt skövling under vissa premisser. Grundfelet med kalhyggesbruket kvarstår. Nu får man inte göra om det misstaget.

Han tycker också att det delvis handlar om att svenska skogsägare försätts i en svår sits. De har möjlighet att tjäna betydligt mer pengar på kalhyggesfritt skogsbruk, men från virkesköpare och konsulter rekommenderas alltid att det ska kalhuggas och göras plantage.

– Det är svårt att då stå emot och bilda sig en egen uppfattning. Ett snabbt sätt att ändra på detta är att snarast förbjuda kalhygges/plantagebruket.

“Medan vi pratar fortsätter de kalavverka”
Kalhyggesbruket kommer att tvingas bort. Ju snabbare industrin fattar det desto lättare blir det för dem att ställa om, säger Staffan och fortsätter:
– Skogsindustrin älskar dialog och konferenser. Medan vi pratar och har seminarier och dialogmöten fortsätter de kalavverka i full fart dygnet runt, året om och våra skogar försvinner. Jag känner att efter över 40 år av prat har haft nog av dialog med industrin. De lyssnar överhuvudtaget inte. Nu är det kamp som gäller för att rädda de sista fläckarna av vårt skogliga naturarv.

Skogsmissbrukets filmade exempel på svenskt skogsbruk:

Video från YouTube

Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy.

Ja, visa mig innehållet

Källa: youtu.be

Video från Vimeo

Genom att spela videon accepterar du Vimeos dataskyddspolicy.

Ja, visa mig innehållet

Källa: vimeo.com