En nyckelbiotop avverkades nyligen söder om Fagerhult i Småland. Bild Erland Lindblad.
FSC-certifierade skogsbolag har avverkat två skogar som är nyckelbiotoper och avverkningsplanerat två nyckelbiotoper i Östergötland samt en skyddsvärd kalkbarrskog i Småland. Anledningen är att en del granar i dessa skogar är angripna av granbarkborrar. Men den ena skogen som kalavverkades bestod även av ädellövträd.
Förra veckan kalavverkades en nyckelbiotop söder om Fagerhult i Småland av det FSC-certifierade skogsbolaget Södra. Enligt maskinföraren har Skogsstyrelsen gett tillstånd på grund av granbarkborreangrepp. Ett annat exempel är en nyckelbiotop i Triabo, i Hultsfreds kommun som först avregistrerades som nyckelbiotop och sedan kalavverkades av FSC-certifierade Holmen Skog i höstas. Gran var inte ens det dominerande trädslaget i nyckelbiotopen, det fanns minst lika mycket löv, hassel och tall i nyckelbiotopen.
– Hela ärendet initierades med barkborreangripna granar som förevändning, säger Erland Lindblad, inventerare och engagerad i skogsområdena och som har besökt skogen vid Triabo.
– Det normala borde ha varit att begära samråd om att få plocka bort de granar som var angripna. I stället var all grov en och hassel bortröjd när jag åkte förbi. Även en hassellund med ädellöv ingick i avverkningen. Efter att avverkningen genomförts kunde man se att inte bara granarna avverkats utan även lövträden och tallarna.
Triabo, innan avverkning. Foto: Erland Lindblad
Naturskyddsföreningen skickade under hösten ett klagomål till FSC om Holmens avverkningsanmälan av skogen vid Triabo. För om ett skogsbolag har en FSC-certifiering så får de inte avverka nyckelbiotoper. Men i detta fallet hjälpte det inte eftersom avverkningen var godkänd av Skogsstyrelsen.
Mikael Schulin som är engagerad i Naturskyddsföreningen och har uppmärksammat att skogsbolagen nu avverkar och avverkningsanmäler nyckelbiotoper, menar att det är helt fel att kalavverka hela nyckelbiotoper på grund av granbarkborren. Han säger:
– Skonsammast möjliga åtgärd måste gälla för att minimera barkborreangrepp, för detta är ju nyckelbiotoper det handlar om, som har varit både mödosamma att hitta och inventera.
Det fanns gott om hassel och lövträd i skogen i Triabo innan avverkning. Foto: Erland lindblad
I ett pressmeddelande från Skogsstyrelsen framgår att stora delar av Götaland och Svealand ingår i ett bekämpningsområde för granbarkborre. Mats Carlén, Skogsstyrelsens regionskadesamordnare i Region Syd säger:
– Vi står inför ett mycket allvarligt läge när det gäller skadeinsektens utbrott med risk för miljardförluster för skogsägarna.
I bekämpningsområden kan Skogsstyrelsen besluta om att stående granar med nya angrepp av granbarkborre ska avverkas och transporteras bort. Men enligt en fältundersökning som Lantbruksuniversitetet (SLU) har gjort tillsammans med SCA så är det ingen effektiv metod att avverka och transportera bort träd som angripits. För 90 procent av granbarkborrarna övervintrar i marken. Högst tre kubikmeter gran med färska skador inom ett hektar får lämnas kvar i skogen efter skogsskador som till exempel storm, brand och snöbrott. På sin hemsida rekommenderar Skogsstyrelsen markägare att avverka sina skogar om de angripits.
Nyckelbiotopen vid Triabo efter avverkning. Foto: Erland Lindblad
Det svenska skogsbruket skapar precis det landskap som granbarkborren älskar, den trivs i barrskog där alla träd är ungefär lika stora och lika gamla. Detta enligt Skogsstyrelsens egna informationssidor om granbarkborren. Det blåser ofta ner träd i kanterna av dessa planteringar och där många träd dör samtidigt, som vid en storm, brukar granbarkborren trivas. Men i en riktigt stor naturskog är granbarkborren en sällsynt art.
LÄS ÄVEN: Rekordstora angrepp av granbarkborre efter sommarens torka
I Triabo avverkades hela nyckelbiotopen, trots att granbarkborren bara var på några granar. Foto: Erland Lindblad
Föreningen Skydda Skogen har tidigare skrivit ett yttrande till Skogsstyrelsen om granbarkborren. I detta kan man läsa att skogen i Sverige behöver klimatsäkras genom naturlig föryngring och främjande av varierande blandskogar. Stig-Olof Holm, universitetslektor för ekologi i Umeå och talesperson i Skydda Skogen säger:
– Klimatförändringarna borde tvinga skogsindustrin att ändra inriktning. Det varmare vädret ökar problemen med granbarkborren, och därför måste skogsindustrin överge den ensidiga satsningen på barrskog. Det är människan som gjort att skogen är så barrdominerad, varför en återgång till blandskog på många ställen i Sverige är önskvärd.
Granbarkborre. Foto: Tpani – Eget arbete, CC BY-SA 3.0, Länk
Skydda Skogen tar även upp att bekämpningsåtgärder mot granbarkborrar kan stå i strid med EU:s art och habitatdirektiv och fågeldirektiv. I en dom i EU-domstolen (Mål C-441/17) slås det fast att Polens bekämpning av granbarkborrar i Bialowiezaskogen står i strid med de båda EU-direktiven. EU-domstolen förbjuder med hänvisning till direktiven därför Polen att fortsatta bekämpa granbarkborre genom att avverka granar i skogen.
Skogsentomologen Olof Hedgren skriver i en artikel i Entomologisk Tidskrift att vindfällda träd som granbarkborren koloniserat kan senare bli mycket värdefulla för andra vedlevande insekter. Från artikeln:
– Granbarkborren är i många markägarens ögon en marodör. Ekologiskt sett kan den dock spela stor roll som producent av döda träd, exempelvis i fuktiga granskogar som sällan brinner.
Han skriver också att det är angeläget att öka mängden död ved i den brukade skogen eftersom många vedlevande insekter är rödlistade. Enligt skogsvårdslagen får man lämna upp till 5 kubikmeter av färska barrvindfällen per hektar, vilket motsvarar ca 5-10 grova träd. Men trots att lagstiftningen är ganska generös tar man i skogsbruket ändå bort de flesta vindfällena, delvis av oro för barkborreangrepp.
Källor: Land Skogsbruk, Skogsstyrelsen, Entomologisk Tidskrift, Pressmeddelande från Skogsstyrelsen
