En ny studie om den offentliga bilden av vargen visar att den blivit allt positivare från 1990-talet till 2010-talet. Förr framställdes vargen allmänt som hatad, nu framkommer allt fler positiva röster, men Dagens Nyheters rapportering står ut från mängden.
Doktorsavhandlingen har gjorts av Aku Ahlholm, kommunikationschef för jakt- och fisketjänster vid Forststyrelsen i Finland. Han har gått igenom över 400 artiklar om vargar i finsk, finlandssvensk och svensk press från 1990-talet till 2010-talet. De sex dagstidningar som ingår är HBL, Vasabladet, Helsingin Sanomat och Kainuun Sanomat i Finland och Dagens Nyheter och Nya Wermlands-Tidningen i Sverige.
Läs även: • Vargen: vårt omtyckta rovdjur
Han har bland annat räknat ut i hur stor del jägare, djurägare, miljöorganisationer, forskare, experter, politiker, myndigheter och privatpersoner kommer till tals i artiklarna. Han kom fram till att i artiklarna är det ofta myndigheter och forskare som intervjuats (50 procent av citaten), men de kommer sällan med i rubrikerna. Där är det djurägares och jägares åsikter som oftast citeras (53 procent av fallen). Experter och forskare var bara med i 17 procent av rubrikerna och miljöorganisationerna i enbart 6 procent. Ahlholm menar att det beror på att det ger en större dramatisk effekt att låta de som ogillar vargen höras i rubrikerna.
Dagens Nyheter målar oftast upp vargen som ett hot
Dagens Nyheters rapportering står ut från mängden. Hos den svenska tidningen var det fyra gånger så vanligt att jägare eller djurägare kommer till tals i rubriken jämfört med forskare. Miljöorganisationer får i stort sett aldrig vara med i rubriker och i brödtexterna är jägarrösten mer än dubbelt så vanlig som röster från miljöorganisationer (10 % respektive 4 %). Dagens Nyheter är dessutom den undersökta tidning som skriver flest vargtexter i kategorin “vargen anfaller/hotar”.
I slutsatsen av sin avhandling skriver Aku Ahlholm också om att vargfrågan är mycket mer polariserad i media än vad den är i verkligheten.
– En faktor som också kan påverka läsarnas verklighetsbild är att konflikten blir mera polariserad i journalistdiskursen än vad den är i verkligheten. En orsak till detta är valet av de primära rösterna i nyhetstexterna: röster som representerar domardiskursen, det vill säga röster som förstår både försvarande synpunkter och motståndarsynpunkter, är mera sällsynta än motståndar- och försvarardiskursen. En annan orsak är att journalistdiskursen förstärker det emotiva innehållet i de primära rösterna i texten. Om Jägareförbundet är negativt till regeringens rovdjursutredning, skriver journalisten att jägare “rasar över” och “är upprörda” över utredningen.
Källor: Hufvudstadsbladet och avhandlingen “Vargens röst – Rovdjursdiskursen i finsk, finlandssvensk och svensk press från 1990-talet till 2010-talet“