Ett vindkraftverk dödar i snitt 5-10 fåglar och 10-15 fladdermöss per år. Foto: Tomasz Sienicki, CC BY-SA 3.0.
Hur många fåglar och fladdermöss dödas av vindkraftverk? Vad kan göras åt det? Vilka säkerhetsavstånd bör gälla mellan kungsörnars bon och vindkraftverk? Det är några av frågorna som besvaras i en ny stor rapport om vindkraft från Energimyndigheten, baserad på internationell forskning.
– Vår analys visar att de svenska kontroll- och uppföljningsprogrammen behöver bli bättre överlag. Vi föreslår nya riktlinjer för hur bland annat inventeringar bör utföras och standardiseras. Syftet är att förbättra beslutsunderlagen samtidigt som kontroll- och uppföljningsprogram blir så kostnadseffektiva som möjligt, säger Martin Green vid Lunds Universitet i ett pressmeddelande.
Martin Green är tillsammans med Jens Rydell vid Lunds universitet huvudansvariga för fågel- respektive fladdermusdelen i rapporten.
LÄS ÄVEN: • Vindkraftpark byggdes i område med mycket rovfåglar – nu en ”katastrof”
För både fåglar och fladdermöss är det framför allt arter som fortplantar sig långsamt som riskerar att drabbas hårdast av vindkraft eftersom de får svårt att kompensera om många individer dödas av vindkraft.
Stora variationer i hur fåglar drabbas
Enligt den forskning som finns dödas i snitt mellan fem och tio fåglar om året per vindkraftverk. Antalet beror oftast på hur vindkraftverket är placerat, men även på hur stora snurrorna är. Vissa dödar knappt några fåglar alls medan andra kan orsaka upp till 60 fåglars död per år. Exempel på vindkraftverk som orsakar många dödsfall i Sverige är de vid Näsudden på Gotland – ett mycket fågelrikt område.
De vanligaste fåglarna som dödas är småfåglar, men om man tar hänsyn till hur många fåglar det finns av olika arter är det en högre risk för rovfåglar, måsar, trutar och hönsfåglar att förolyckas, däremot drabbas förhållandevis få svanar, gäss och tranor. Forskarna tror att det beror på att dessa grupper helt enkelt är bättre på att undvika vindkraftverken.
Det är också relativt få fåglar som dödas under sin flyttning. Över lag är det större risk för fåglar att drabbas om det finns vindkraftverk i områden där de häckar, övervintrar eller rastar under flyttningstiden.
Rovfåglar påverkas negativt och kungsörnar kan behöva större säkerhetszoner
Forskning i norra Tyskland har visat att vindkraftverk påverkar antalet röda glador och ormvråkar negativt och att det sannolikt även gäller för havsörnar.
Det är dock svårt att dra några generella slutsatser eftersom det är så stor variation mellan arter, områden och miljöer, skriver forskarna. Det saknas också studier under lång tid om hur fåglar påverkas av vindkraftverk.
LÄS ÄVEN: • Vindkraftpark som hotade berguvar stoppat
När det gäller kungsörnar rekommenderar rapportförfattarna olika säkerhetsavstånd till kända bon beroende på var de ligger i landet. I norra Sveriges skogslandskap rekommenderas “en inre, mindre zon med 2–3 km radie från boplatser, där ingen vindkraft bör byggas över huvud taget”. Dessutom rekommenderas inga vindkraft vid “branta bergsryggar, sluttningar eller skog med höga naturvärden” (viktiga jaktmarker för kungsörnar) inom 6 km från kända bon av kungsörn.
I södra Sverige (Götaland och Svealand förutom Dalarna) rekommenderas fortfarande 2-3 km från kända bon, men det beror framför allt på att det saknas lika detaljerad kunskap om kungsörnars jaktområden i dessa delar av landet.
Högre dödlighet hos fladdermöss
– När det gäller fladdermöss visar ny kunskap å ena sidan att vindkraften är ett större problem än vad vi trodde för fem år sedan. Å andra sidan har nya metoder för att begränsa skadorna hunnit utvecklas och testas så att vi nu kan hantera problemet bättre, skriver forskarna i rapporten.
Det som gör att vindkraft generellt sett är ett större problem för fladdermöss än för fåglar är dels att fler fladdermöss dödas, men också på det är några få arter som drabbas och att dessa då riskerar att påverkas kraftigt.
LÄS ÄVEN: • Böter för vindkraftbolag som ”missade lämna in” rapport om kungsörn
I snitt dödas i Europa och Nordamerika varje år 10-15 fladdermöss vid varje vindkraftverk. Det drabbar nästan enbart arter som “rör sig och jagar i fria luften över trädtoppshöjd”. I Sverige anses större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus,dvärg-, syd- och trollpipistrell samt de sällsynta arterna mindre brunfladdermus och sydfladdermus vara högriskarter. De andra svenska fladdermusarterna dödas sällan eller aldrig av vindkraftverk.
Källor: Energimyndigheten och rapporten “Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss – Uppdaterad syntesrapport 2017“
