Ny kampanj ska få vattenkraft att miljöanpassas

All annan industri måste miljöanpassas, varför inte storskalig vattenkraft? Det frågar sig Älvräddarna och startar nu en kampanj och namninsamling för att få politiker att agera.

SVT:s uppmärksammade serie “Fiskarnas rike” och reportaget om ålen i Uppdrag granskning har den senaste tiden visat upp de frågor som flera miljöorganisationer i Sverige kämpar för – att många av våra vattendrag är i dåligt skick och att fiskar och andra djur lider av vattenkraft som inte är miljöanpassad.

I dagsläget är bara ungefär 10 procent av svenska vattendrag opåverkade av mänskliga aktiviteter och hälften av våra sjöar och två tredjedelar av vattendragen har inte ”god ekologisk status”. Det anses till och med bli en utmaning att klara framtida dricksvattenförsörjning i Sverige och enligt Naturskyddsföreningens genomgång är vattenkraftens miljöpåverkan en av de största anledningarna.

Över 90 procent av Sveriges 2 100 vattenkraftverk och 10 000 dammar saknar fiskvägar. Det stänger ute vandrande fiskar från sina lekområden, torrlägger älvfåror och stoppar strömmande vatten – en viktig livsmiljö för många arter. För vissa fiskar, som är helt beroende av att vandra mellan sött och salt vatten, såsom lax och ål, har det fått förödande konsekvenser, enligt Naturskyddsföreningen.

Nu vill Älvräddarna få våra politiker att ta tag i problemet. Med hjälp av namnunderskrifter och brev vill de sätta press på Sveriges politiker. De frågar sig varför all annan energiproduktion genomgår rigorösa miljöprövningar samtidigt som “vattenkraften är helt utan motsvarande” och samtidigt som sötvatten tillhör de mest degraderade ekosystemen i världen.

Christer Borg, ordförande för Älvräddarna, berättar att under nationella prövningsplanen för vattenkraft (NAP) 2022-2037, ska alla vattenkraftverk omprövas, det vill säga få “moderna miljötillstånd”, för att Sverige ska leva upp till kraven i EU:s vattendirektiv.

– Det är i grunden bra, men beslutet om detta, som baseras på Energiöverenskommelsen (M, C, MP, S och KD) har en del begränsningar för miljödelen. Den totala produktionsförlusten i Sverige efter 2037 får bara vara 1,5 TWh av totalt 67 TWh ett normalår, eller 2,3 % av dagens totala produktion. Tanken är att det ska skydda elproduktionen från allt för stora miljöanpassningar i framförallt den storskaliga vattenkraften. För att nå detta ska de fem vattenmyndigheterna när de beslutar om miljömålen för varje vattenförekomst använda alla undantag som är möjliga, och det fullt ut. Detta är en förändring från tidigare då det stod ”kan” istället för ”ska”. I verkligheten är målet att den storskaliga ska få ha det exakt som idag, med miltals med torrfåror och ekologiska öknar i de utbyggda älvarna.

Skulle det vara så dyrt för vattenkraftbolagen att skapa dessa miljöanpassningar att det hotar verksamheten eller vad beror motståndet på?
– Själva åtgärderna är inte dyra i förhållande till inkomsterna. Fortum rullade runt 500 miljarder förrförra året. Det handlar om inkomstförluster. Säg att det kostar 3 procent av produktionen att använda fiskvägar och minimitappning. Räkna med 3 procents kapitalränta i 50 år så blir det för de fyra största bolagen tiotals – kanske hundratals miljarder.

I dessa tider när det pratas mycket om elförsörjning kanske en del blir oroliga för minskad elproduktion från vattenkraft om det skulle införas hårdare krav?
– Dels kommer detta att få genomslag först om 2-3 år, och då bara småskaligt eftersom de prövas först. Påverkan på de storskaliga sker tidigast om 6-8 år och fram till 2045 med tanke på arbetstid för åtgärder med mera. Dels pratar vi om nivåer av påverkan på kanske 3-6 TWh, vilket ligger väl inom normalvariationerna för vattenkraft beroende på torrår eller våtår, som kan variera med 15-20 TWh. Dessutom har vi ett elöverskott på i runda slängar 20-30 TWh netto per år sedan 4-7 år tillbaka. Detta beror på den stora utbyggnaden av vindkraft senaste decenniet. Så “elbristen” är fråga om överföringsproblem och ibland stora effekttoppar. Prisnivåerna beror till stor del på övriga Europas beroende av naturgas från Ryssland som använder detta geopolitiskt.

Christer Borg poängterar också att olika energislag behandlas olika. När vindkraftsparker begränsas av miljöskäl som påverkan på fladdermöss eller kungsörnar så är det ingen som pratar om hur vi ska ersätta den kraft som inte kommer att produceras på grund av miljöhänsyn.

– Detta är den stora anomalin mellan vattenkraft och annan elproduktion, eller för den delen all miljöfarlig verksamhet i miljöbalken. Vi skyddar inte exportinkomsterna från pappersmasseindustrin genom att ta bort produktionsbegränsningar, filter på skorstenar eller villkor om rening av processvatten innan utsläpp till recipient. Varför ska just vattenkraften ha sådana specialvillkor?

Vad skulle det ge för fördelar i stort att miljöanpassa vattenkraften i Sverige?
– Förutom de självklara målen i Riokonventionen, Brundtlandrapporten med mera om hållbarhet, så är biologisk mångfald i sötvatten på stark tillbakagång, även i Europa. Enligt Living Planet Report har det skett en minskning på hela 83 procent för sötvattenslevande individer i dessa ekosystem i Europa sedan 70-talet. Ekosystem under vatten är lika viktiga som terrestriella, trots att vi normalt inte kan se dem. Kraschade ekosystem i strömmande vatten påverka ekosystem på land, till exempel minskade mängder av insekter i utbyggda älvar som i sin tur påverkar fågellivet. Sedan handlar det om naturturism och social hållbarhet. Naturturism har en potential på 10-tals miljarder om utbyggda älvar delvis kan göras levande igen med små miljöanpassningar av storskalig vattenkraft.

I dagsläget motarbetar C, SD, M och KD en miljöanpassning av svensk vattenkraft – vad tror du kommer krävas för att få en riksdagsmajoritet att ändra sig i frågan?
– Upplysning och information samt ilska hos folk att det ser ut som det ser ut. Vi har lösningar, men de används inte av ekonomiska skäl, förklätt i extremt dåligt underbyggda narrativ om klimatarbete och elsystem. Här finns en tydlig parallell till bioenergifrågan och kalavverkningar i skogarna.

Nyligen röstade alla partier utom KD för en begränsning av trålfisket, bland annat efter en kampanj riktad mot riksdagsledamöterna – är det något liknande ni hoppas med den här kampanjen?
– Vi hoppas att vår kampanj, i kombination med efterdyningarna av Fiskarnas Rike på SVT och Uppdrag Granskning om ålen ska ge politiken ett uppvaknande. De flesta har gått på amsagorna om att vi inte får röra vattenkraften för att elsystemet ska paja eller att satsningar på framtida förnybar elproduktion inte ska kunna göras på grund av problem med reglering av elnätet.

• Skriv under uppropet hos Älvräddarna.