En felflugen hane av arten espanoladarwinfink skapade en ny art på mindre än 40 år. Foto: putneymark – originally posted to Flickr as large cactus ground finch Espanola, CC BY-SA 2.0.
Forskare från Uppsala universitet och Princeton har kunnat visa att en ny art i gruppen Darwinfinkar uppstått på mindre än 40 år.
Darwinfinkarna lever i stort sett enbart på Galapagosöarna och utgör en grupp med ungefär 15 olika arter. Forskarteamet från Uppsala universitet och Princeton har under 40 års fältstudier kunnat se hur två arter börjat bilda par för 36 år sedan och att det ur dessa pars avkomma uppstått en ny art.
Det var en hanne som upptäcktes 1981 på Galapagosön Daphne Major som skilde sig från andra arter på ön. Han sjöng annorlunda och skiljde sig i storlek. Efter att ha bildat par med en av de markfinkar som häckar på ön skapades en specifik population som forskarna Rosemary och Peter Grant, Princeton University,döpte till “Big Birds” på grund av deras storlek.
LÄS ÄVEN: • Galapagos hotas av turism och invasiva arter
Efter att ha tagit DNA-prover på hannen visade det sig vara en kaktusfink av arten espanoladarwinfink, som häckar på ön Española, mer än 10 mil från Daphne Major.
– Ett kritiskt steg för utvecklingen av en ny art är att den utvecklar reproduktiv isolering annars kommer den helt enkelt absorberas av någon existerande art. Denna process förväntas normalt kräva en relativt lång tid av genetisk isolering, men i detta fall utvecklades detta under några få generationer, berättar Rosemary och Peter Grant.
Eftersom honor hos Darwinfinkarna väljer partner baserat på sång och näbbform bildade espanoladarwinfinkens avkomma enbart par med sina släktingar. Eftersom deras näbbform också gjorde att de kunde konkurrera med andra arter på ön kunde en unik art uppstå på rekordkort tid.
– Det är mycket slående att när vi jämför näbbens form och storlek hos Big Birds med andra arter så skiljer den sig tydligt åt från de tre andra arter som häckar på Daphne Major. Detta indikerar att kombinationer av arvsanlag från de två hybridiserande arterna tillsammans med naturlig selektion bidrog till evolutionen av en näbbform som är unik och gjorde Big Birds konkurrenskraftiga i kampen för tillvaron, förklarar Sangeet Lamichhaney, tidigare doktorand vid Uppsala universitet och nu vid Harvard University.
Det har förekommit hybridisering mellan olika arter Darwinarter under tusentals år, men det har inte alltid uppstått nya arter.
– Det är mycket troligt att nya populationer likt Big Birds har uppkommit många gånger under Darwinfinkarnas evolution. De flesta av dessa har dött ut men vissa kan ha givit upphov till de arter vi finner idag när man besöker Galápagos. Vi har ingen aning om det framtida ödet för Big Birds men de har uppenbarligen alla förutsättningar att kunna bli en framgångsrik art, och studien utgör ett unikt exempel på hur en ny art kan uppkomma. Jag är övertygad om att Charles Darwin skulle ha läst vår artikel med stort intresse, avslutar Leif Andersson.
Källor: Uppsala Universitet och studien “Rapid hybrid speciation in Darwin’s finches“
