Táchiramyrpittan sågs senaste på 1950-talet i Venezuela och befarades vara utrotad. Nu rapporterar American Bird Conservation (ABC) att arten återigen upptäckts.
Det var i juni 2016 som ett team forskare gav sig ut på en expedition för att försöka hitta den mytomspunna fågeln. De visste att de behövde leta djupt in i bergsskogarna i västra Venezuela för att ha någon möjlighet att hitta táchiramyrpittan. Arten sågs på 1950-talet på 1500-2100 meters höjd i Anderna i tät undervegetation så sökandet blev inte enkelt. Dessutom är arten väl kamouflerad i sin fjäderdräkt och är även väldigt lik andra arter i släktet, så det gällde att få säkra observationer.
Det hade varit enklare att upptäcka myrpittan på lätet, men eftersom ingen spelat in det tidigare visste forskarna inte vad de skulle lyssna efter. Flera dagars vandring i den svåra terrängen gav dock omedelbar utdelning. Redan under den första gryningen hörde de ett myrpittaläte som de inte kände igen. Under en veckas tid kunde sedan teamet konstatera att det var táchiramyrpittan med hjälp av fotodokumentation. De passade också på att spela in lätet.
– Jhonathan Miranda och hans kollegor vid Red Siskin Initiative har löst ett av Sydamerikas stora fågelmysterium och vi hoppas att fyndet ska bidra till ett förnyat försök att rädda arten, säger Daniel Lebbin, vid American Bird Conservations internationella avdelning, i ett pressmeddelande.
Det första fyndet av arten på över 60 år inger hopp om att Venezuela ska skapa ett bättre skydd av nationalparken El Tamá där myrpittan lever.
– El Tamás nationalpark är en viktig del av Venezuelas naturarv och är uppmärksammat av Alliance for Zero Extinction (alliansen för noll utrotningar) som ett kritiskt område för att skydda táchiramyrpittan och annan biologisk mångfald, säger Jon Paul Rodriguez vid Instituto Venezolano de Investigaciones Científicas, Provita, och IUCN:s artöverlevnadkommission.
Ytterligare information om táchiramyrpittan kommer publiceras den närmaste månaden så att allmänheten kan få större kunskap om fågeln och därmed öka möjligheten att studera den och lista ut hur den bäst bevaras.
Källa: American Bird Conservation