Naturskyddsföreningen: Vindkraften behöver öka, men det ställer höga krav

WWF Norge släppte nyligen en rapport om hur vindkraft placeras i vårt grannland. De menar att över 70 procent av vindkraftsparkerna placerats så att de drabbar hotade arter. Det finns ingen liknande studie i Sverige, men här jobbar Naturskyddsföreningen aktivt med den heta frågan om vindkraft.

I rapporten från WWF Norge sattes det upp fyra olika miljökriterier som sedan landets etablerade vindkraftsparker jämfördes mot. Det visade sig att bara 12 av 101 undersökta vindkraftsbyggen uppfyllde alla fyra kraven och det vanligaste problemet (över 70 procent) var att det byggts i områden där det lever hotade arter.

Det har inte gjorts någon liknande analys av svenska Världsnaturfonden. Kristina Östman, energisakkunnig på Naturskyddsföreningen, känner inte heller till någon sådan undersökning i Sverige, men berättar att Naturskyddsföreningen är aktiv när det gäller lokalisering av vindkraft. Framför allt i de lokala kretsarna, men ibland även från Naturskyddsföreningen riks.

Även om ni framför allt tittar framåt på kommande vindkraftverk – har Naturskyddsföreningen någon åsikt om hur vindkraften hittills är placerad i Sverige?
– En hel del av vindkraftsetableringen tycker vi sker på fel platser. Under åren 2015-2018 överklagade vi 13 vindkraftsparker. Fem av dem har vi vunnit. Resterande är antingen pågående ärenden eller så har de byggts i alla fall.

Mycket mer vindkraft på gång
I dagsläget producerar vindkraften i Sverige ungefär 20 TWh el, vilket motsvarar ungefär tolv procent av den totala elproduktionen i landet. Vattenkraft och kärnkraft står för 39 procent var och konventionell värmekraft ger 10 procent. Men framtiden verkar tillhöra vindkraften. Enligt en preliminär rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket är “vindkraften idag den mest konkurrenskraftiga källan för ny elproduktion”. Den är dessutom ekonomiskt lönsam att bygga och fram till 2040 förväntas den stå för mellan 70 och 90 TWh. Det innebär en fyrdubbling av elproduktionen på 20 år.

Naturskyddsföreningen är av åsikten att vindkraftsproduktionen bör gå upp till 90 TWh till 2040. Men för att det ska fungera måste det ställas stora krav på var den ska stå, säger Kristina Östman.

– Vindkraft är en bra förnybar lösning, men det kan leda till betydande negativa konsekvenser om den placeras på fel platser. Det kan till exempel vara olämpligt på grund av känsliga fågelarter eller höga naturvärden.

Omstridd veto-rätt
I dagsläget finns det flera skäl till att ett vindkraftsbygge kan få ett nej. Naturvärden är ett skäl, men kommuner kan också lägga in ett veto, något som regeringen nu utreder att ta bort.

– Dessa veton behöver kommunerna i nuläget inte motivera, säger Kristina. De kan säga nej av vilken anledning som helst. Även försvarsmakten har rätt att säga nej utan möjlighet till överklagan. Detta stoppar många vindkraftsbyggen och när det sker så är risken att verken istället byggs på känsligare platser.

Naturskyddsföreningen vill inte ta bort det kommunala vetot helt, men anser att det bara ska användas av naturskäl.

Var är moroten?
Ett problem är att kommuner i dagsläget inte får så mycket fördelar när det byggs en vindkraftspark på deras mark. Det skapas eventuellt några arbetstillfällen under en relativt kortvarig tid, men annars är fördelarna för kommunen få.

Är det inte rimligt att kommuner som tillåter byggandet av vindkraftverk också får dra fördel av dem lokalt?
– Jo, i nuläget får kommunen väldigt lite när det byggs en vindkrafstpark. I andra länder tillfaller till exempel fastighetsskatten för vindkraftverken kommunen och det kan vara ett bra sätt. Då skulle det ge ekonomisk vinning för kommunen som kan koppla byggandet till satsningar på till exempel skolan eller något annat som behövs i kommunen. Jag har full respekt för att en vindkraftspark inte alltid ses som en positiv utveckling för kommuninvånarna och därför är det rimligt att de borde få del av nyttan.

Var tycker Naturskyddsföreningen att vindkraftsparker bör placeras? WWF Norge rekommenderar redan exploaterade marker – kan det vara något?
– Ja, vi håller med om att det kan vara lämpliga. Vindkraftverken blir allt större och det blir också allt större vindkraftsparker. Det gör att det är svårare att få plats med dem. Vi fokuserar mer på var man inte ska bygga. Vi säger nej i skyddade områden och där det finns höga naturvärden, men Sverige är ett stort land och det finns ändå plats så det räcker.

Är kalhyggen en lämplig plats för vindkraftsparker?
– Det skulle kunna vara det och vi har ibland uttryckt oss positivt till vindkraftparker på kalhyggen. Där har man redan förstört de naturvärdena som fanns i området. Man bör komma ihåg att även om vindkraft inte har lika stor negativ påverkan som kalavverkning så innebär det stor påverkan på exempelvis en skog. Däremot arbetar ju Naturskyddsföreningen för en övergång till mer hyggesfritt skogsbruk och vi hoppas därför på färre kalhyggen framöver.

Det finns också en annan aspekt som Kristina Östman påpekar. Om vi ska använda så liten yta som möjligt till vindkraftverk så behöver de placeras smart.
– Den viktigaste faktorn är vindförhållanden. Det behövs inte lika många vindkraftsverk om de byggs där det blåser som mest. Vi anser också att de bör spridas ut i hela landet. Mycket av utbyggnaden sker just nu i norra Sverige, men det behövs även i söder. Allt eftersom vindkraftverken blir större och mer effektiva behövs också färre för att nå en viss elproduktion. Med den teknikutveckling vi ser idag skulle det vara möjligt att producera 90 TWh el 2040 från ungefär lika många vindkraftverk som vi har i Sverige idag.

Antivindkraftsrörelsen är högljudd
Vindkraften utsätts för hård kritik just nu. Det märks i Naturskyddsföreningens sociala medier och så fort det skrivs artiklar om vindkraft – eller bara om energifrågor över huvud taget. Det behöver knappat handla om vindkraft så dyker det upp kommentarer som menar att vindkraft aldrig kan vara miljövänligt och att det är Kina som ligger bakom vindkraftsexpansionen världen över.

Vad beror de här massiva påverkningskampanjerna på tror du?
– Även om vi ser ett väldigt högt tonläge i vindkraftskritiken i sociala medier just nu ser vi samtidigt ett stort stöd för vindkraftsutbyggnad bland många av våra medlemmar runt om i landet. Naturskyddsföreningen har kretsar i samtliga svenska kommuner och många av dessa jobbar aktivt för ökad vindkraftsutbyggnad. I viss mån är kritiken mot vindkraftsutbyggnad en stad/land-konflikt, men våra kretsaktivas engagemang visar tydligt att stora delar av landsbygden ändå är positivt inställd till etablering – så länge den sker på hållbara platser.

Hon fortsätter:
– Det har byggts upp någon slags bild av att vindkraften ägs av utländska företag och att det inte ställs några miljökrav. Det stämmer uppenbarligen inte. Vi tycker förvisso att miljölagstiftningen behöver stärkas ytterligare, men den är stark och fungerar uppenbarligen i många fall.

Naturskyddsföreningen och Bra miljöval
En annan vanlig kommentar förutom att vindkraft ägs av Kina och aldrig kan vara miljövänlig, är att Naturskyddsföreningen tjänar pengar på att det byggs vindkraft. Detta eftersom föreningen har en miljömärkning för el, Bra miljöval el, som bland annat gäller vindkraft. Märkningen ställer krav på att vindkraften ska vara hållbar, bland annat genom att den inte placeras i områden med höga naturvärden.

– Det stämmer att Naturskyddsföreningen får in pengar från de vindkraftverk som är märkta med Bra Miljöval, men i nuläget rör det sig om 150 av drygt 4 000 vindkraftverk i hela Sverige. Pengarna vi får in går till att administrera miljömärkningen, snarare än att bekosta andra delar av Naturskyddsföreningens arbete, förklarar Kristina Östman.

• Föreningen har även tagit fram ett frågor och svar-material om vindkraft.

Läs även:
• Ny stor rapport om vindkrafts påverkan på fåglar och fladdermöss
• Fåglar undviker lättare större vindkraftparker
• Vindkraftpark som hotade berguvar stoppat
• Havsörn och fiskgjuse stoppar kyrkans vindkraftverk
• Test med fågelsäkrare vindkraftverk
• Färre fåglar kolliderar med målade vindkraftverk