Naturskyddsföreningen ska skapa 1 000 km blomsterängar
Artrik vägkant på Öland. Foto: Erik Hansson
I ett nytt fyrårigt projekt ska Naturskyddsföreningen försöka skapa hela 1 000 kilometer blomrika kanter längs vägar och cykelbanor.
Vägkanter har visat sig vara allt viktigare för pollinatörer och hotade insekter. När slåtterängar och naturbetesmarker minskat kraftigt har istället rätt skötta vägkanter blivit viktiga livsmiljöer för arterna som kräver rätt skötta gräsmarker. Det gäller till exempel den hotade violetta guldvingen som Natursidan skrivit om tidigare. Våra vägrenar, som utgör en yta stor som Öland och Gotland tillsammans har potential att bli en fantastisk biologisk mångfald. Det vill Naturskyddsföreningen ta fasta på.
– Genom att skapa blomsterängar på alla tusentals kilometer vägrenar och cykelbanor som finns i Sverige får vi både bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden och en möjlighet att sprida kunskap om den kris som naturen befinner sig i, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Föreningen hoppas att Sveriges vägkanter ska kunna förvandlas till ett “blomstrande nätverk som surrar av liv”. Det ska göras tillsammans med engagerade aktörer runt om i landet genom att skapa demonstrationssträckor där avklippt gräs samlas upp, lokala ängsfröer sås och invasiva arter bekämpas. Dessutom ska minst en miljon svenskar få information om den kris naturen står inför och vikten av biologisk mångfald.
Behövs en synvända
Ebba Werner, som länge arbetat för att skapa fler blomrika vägkanter och som tagit fram en guide till skötseln, berättade i en intervju med Natursidan om utmaningarna med att skapa artrikare vägkanter.
– Det är nog att få till en synvända! ”Fint till midsommar” är tyvärr idag det kortklippta och välsnaggade, inte det blomrika. Det välskötta är synonymt med det kortklippta precis som i flertalet trädgårdar. De flesta ser helt enkelt inte vägkanten och kommer nog inte ihåg eller har inte ens upplevt hur det kunde se ut förr.
Hon berättade också att det finns tekniska utmaningar. Idag lämnas all grönmassa kvar efter klippning vilket göder växterna och tillsammans med en längre växtsäsongen med det nya klimatet så gynnas gräset.
Naturskyddsföreningens projekt, som finansieras av Postkodlotteriet, startar hösten 2021 och ska pågå i fyra år.
Källa: Naturskyddsföreningen
