Naturpodden: Skogsbränder, klimat och livets återkomst

Under sommaren 2018 utbröt ett 50-tal skogsbränder i Sverige. Många kommer att komma ihåg 2018 som året då skogen brann. Men hur påverkar egentligen skogsbränder klimatkollapsen och den biologiska mångfalden? Naturpoddens Emil V. Nilsson och praon Klara Lindström åkte ut till Öjesjöbrännan, en del av det stora brandfältet i Västmanland, med ekologen Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet.

LÄS ÄVEN: • Tidigare avsnitt i Naturpodden.

Marken är svart. När man skrapar lite i markytan ser man små träbitar av kol. Om man lyfter blicken så tornar ett landskap fram fullt av liggande svartbrända trädstammar som ligger likt ett jättelikt plockepinn, och mellan stammarna står det nickande, nedvissnade vinterståndare av mjölkört. Luften är fylld av korpars rop och långt borta hörs en ensam orrtupp från ett träd. Om det finns något landskap som kan kallas post-apokalyptiskt här i Sverige så måste det vara detta, men Joachim Strengbom ser snarare glad ut. Att gå runt på ett brandfält och försöka återkonstruera det som har hänt är något av det bästa han vet. Och här och där sticker det upp någon planta av svedjenäva eller en tjock matta av lungmossa som vittnar om att livet är på väg att återkomma.

Det har pratats mycket om bränder och klimatförändring under sommaren, men har antalet bränder ökat Sverige nu jämfört med historiskt?
— Nej, det är faktiskt precis tvärt om. Man skulle ju kunna tänka sig att när vi pratar om klimatförändring och ett varmare klimat att antalet bränder skulle öka, och så kanske det kommer att bli men det går det inte att säga statistiskt riktigt än, men trenden över tid är att det har blivit mycket mycket färre bränder och framför allt så brinner det mycket mindre total yta. Det beror på att vi har blivit mycket effektivare på att bekämpa bränder. Vi vill ju inte att skogen ska brinna upp. Vi vill kunna göra pappersmassa och timmer av träden.

Man kan jämföra bränderna i år, då vi idag säger att det har brunnit så mycket. I år brann 25 000 hektar skog totalt. Om vi jämför det med ett av det stora brandåret 1888 så beräknar man att det då brann 250 000 hektar — vilket är gigantiskt mycket mer och ungefär en procent av skogsmarken i Sverige. Man räknar också att genomsnittligt, under naturliga förhållanden, så brann ungefär en procent av skogen årligen.

Skogsbränder bidrar ju till växthuseffekten genom den koldioxid som släpps ut när det brinner. Hur mycket bidrar just skogsbränder, hur relaterar de utsläppen till andra utsläpp?
– Skogsbränder kan släppa ut väldigt mycket koldioxid, speciellt om det är stora bränder. Om man gör beräkningar på utsläppen från de arealer som brann i år så har de genererat ungefär lika mycket koldioxidutsläpp som motsvarar tjugo procent av alla inrikestransporter på ett år. Så det är inte betydelselöst när det brinner så mycket som det gjorde i år.

Men finns det något positivt med skogsbränder?
– Ja, jag skulle säga att när skogsbränderna har blivit så ovanliga som de har blivit nu så finns det positiva effekter för biologisk mångfald. Det finns en massa arter som är anpassade till att leva i brandområden. De är beroende av brända förhållanden, det kan vara bränd död ved eller upphettning. Och många av de arterna har blivit ovanliga och riskerar att dö ut när bränderna har blivit ovanliga. Så blir det en skogsbrand så är det positivt för biologisk mångfald i alla fall.

Emil och Klara följer med Joachim längre ut på brandfältet. De tittar på hur en skogsbrand startar, hur själva brandförloppet går till och letar efter arter som är beroende av att leva i områden som har brunnit.