Naturpodden: Så här kan du hjälpa tornseglarna
Tornseglaren, fågeln som skapar högsommarens soundtrack, har minskat dramatiskt de senaste tjugofem åren och är nu rödlistad som “sårbar”. Karin Lindström och Emil V. Nilsson från Naturpodden har djupdykt i tornseglarnas problematik tillsammans med Debora Arlt från Upplands fågelskådare. Men det finns något som nästan alla kan göra för att hjälpa den. Du kan bygga och sätta upp en holk.
Tornseglarna är en udda fågel här i norr med sin smala, sköra kropp som är byggd för ett liv i luften. Professor Susanne Åkesson vid Lunds universitet undersöker hur tornseglaren flyger och vart de flyttar i sin forskning.
– Det finns egentligen ingen annan fågel som tornseglaren, berättar Susanne Åkesson. Under häckningstiden när de här gamla fåglarna är här i Sverige i sitt bo då kommer de att ligga i boet under natten och söka föda under dagen, men när väl häckningen är över då ger de sig av från Sverige och kommer att spendera all tid på vingarna. Det är bara i undantagsfall som de landar. Det har vi lyckats visa med hjälp av ny teknologi. De kan flyga tio månader utan att landa. Det är extremt lång tid, det finns ingen annan fågel i världen som klarar det.
LÄS ÄVEN: • Natursidans guide till fågelholkar – var, hur, när och varför?
Vi har alltså en världsunik fågel här i Sverige på sommaren, men varför har de minskat?
– Tornseglarna har minskat inte bara i Sverige utan i hela Europa, berättar Debora Arlt som är huvudansvarig för tornseglarprojektet inom Upplands fågelskådare. En viktig anledning till varför de har minskat är att de oftast har häckat i våra byggnader. De behöver tillgång till boplatser som finns kvar under lång tid, för de kan bli upp mot tjugo år gamla och är väldigt ortstrogna. Nu för tiden bygger vi för täta hus och taken har inte längre de enkupiga teglelpannor som tidigare var perfekta boplatser för tornseglare.
GÖR DIN EGEN TORNSEGLARHOLK
Samtidigt finns det mycket som talar för att det inte enbart är bristen på boplatser som är orsaken till tornseglarnas nedgång. I en tidigare version av rödlistan klassades de som nära hotade, men nu har de minskat med mer än 35 procent de senaste 24 åren så nu klassas de som sårbar i senaste rödlistan. Vi frågade Susanne om hon känner till något mer samtidsfenomen som kan stå bakom den negativa utvecklingen. Hon var lite försiktig till att börja med, men om hon tillät sig spekulera lite utifrån annan forskning så såg hon ytterligare två viktiga bitar:
– En annan sak handlar om det tornseglarna äter. De lever ju av insekter som de fångar i luften och det finns ju nu på senare tid ett antal studier som visar att den här insektsfaunan faktiskt har minskat i många områden i världen. Det kan bland annat ha orsakats av att vi använt insektsgifter i jordbruket. Sedan är ju det här en flyttfågel som flyttar långt och övervintrar söder om Sahara i Afrika och det kan ju också hända saker där, både under flyttvägen eller i vinterkvarteren som påverkar deras överlevnad. Tyvärr finns det en del information som är ganska dagsaktuell om att det finns problem i Tanzania där man fångar och dödar tornseglare, berättar Susanne.
LÄS ÄVEN: • Alla reportage från Naturpodden
Karin Lindström på Biotopia har dragit sitt strå till stacken för att hjälpa tornseglarna.
– Ja, jag har gjort något som jag tror de flesta kan göra, berättar Karin. Jag har byggt en tornseglarholk som jag satt upp på mitt hus här i södra Uppsala. Holken ska vara avlång, gärna upp till 40 centimeter, ingångshålet ska sitta på ena sidan så att de kan krypa in och bygga bo där det är som mörkast i holken. Du hittar en ritning här . Men sedan är det några saker man ska tänka på när man sätter upp holken. Holken ska sitta ganska högt, minst fem meter ovanför hinder, och ha en fri inflygning — det får inte vara träd eller linor i vägen.
UPPSÄTTNING AV TORNSEGLARHOLK
En som har haft häckande tornseglare på sitt hus länge är Jan Wärnbäck, ordförande i Upplands fågelskådare.
– Alltså vi flyttade in i huset 2009 och då satt holken redan på huset. Sedan dess har vi haft häckningar i den varje år. Det är lite roligt för oftast har staren flyttat in, sedan har starungarna hoppat ut i slutet av maj, och sedan har tornseglarna flyttat in. Jag har också ringmärkt tornseglare, sedan i somras, och en av de vuxna hade jag ringmärkt tidigare, 2015. Det är tydligt att de är väldigt ortstrogna, berättar Jan.
RINGMÄRKNING AV TORNSEGLARE
Nu hoppas Karin på att ett par tornseglare kommer att hitta till hennes holk när sommaren kommer. Då kommer hon att sitta på sin altan och följa dessa vingarna luftmissiler när de med en bra fart flyger rätt in i holken. Så har Jan Wärnbäck spenderat många sommarkvällar en liten bit ifrån hans holk. Om vi alla hjälps år så kan det bli en upplevelse som fler, inte färre, får uppleva i framtiden.
• Ritning på en tornseglarholk finns här.
Lyssna på Naturpoddens avsnitt om tornseglare:
Läs mer om tornseglarprojektet:
• Upplands fågelskådare
• Tornseglarprojektet inom Stockholms ornitologiska förening här
Läs mer och lyssna på Naturpodden
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.