Storskarven är idag en vanlig fågel längs våra kuster men hur många har tagit sig tid att titta på deras dans? Emil V. Nilsson och Daniel Schrire från Naturpodden passade på att spana på en skarvkoloni just efter islossningen i Mälaren. Skarvarnas dans i bona gör det lättare att förstå varför den tidigare också kallades havstjäder.
Det här med att titta på skarvdans började egentligen med holländaren Aadrian Kortlandt. I början av 1930-talet fascinerades han av skarvarnas dans inför parningen så till den milda grad att han byggde ett tolv meter högt gömsle mitt inne i en skarvkoloni med nära på tusen bon. Observationsdelen kunde roteras och längre ner i konstruktionen fanns ett minimalt sovutrymme. Med hjälp av gömslet kunde Aadrian observera skarvarnas parningsceremonier utan att störa de skygga fåglarna. Den lyxen hade inte Emil och Daniel när de begav sig ut, men de hade en tubkikare med sig för att kunna se utan att störa.
Skygga fåglar
Tidigt en morgon vandrade Emil och Daniel ut mot en udde i norra Mälaren. Några hundra meter utanför ligger en mindre skarvkoloni med ett femtiotal bon. Det är viktigt att inte komma för nära kolonin för skarvar är väldigt störningskänslig tidigt på säsongen. Samtidigt så gäller det att inte vara för sent. Förra året försökte de få syn på dansen i maj men trots att det var fullt med skarvar på kolonin så såg vi dem inte dansa. Daniel sätter sig vid tubkikaren för att se vad skarvarna gör i träden på kolonin.
– Jag ser ett antal skarvar som sitter därute. Vissa sitter på grenar ganska högt upp i träden. Vissa har byggt bon. Nu ser jag en skarv som sitter i ett bo. Det är som att den ska börja flaxa med vingarna, men de fälls ut litegrann bara. Det blir som en vinkande rörelse. Och det är ett konstant ljudtjatter därifrån, lite som från en pingvinkoloni. Sedan ser jag en som också flaxar med vingarna men också spänner ut stjärten likt en solfjäder.
Det här beteendet observerade också Aadrian Kortlandt (1918-2009). Han var en holländsk etolog som studerade olika djurs beteenden. För en del är han känd för att ha studerat schimpansers reaktioner på en uppstoppad leopard med rörligt huvud, men för Naturpodden är det hans noggranna observationer av storskarvar som räknas. Han blev nyfiken på storskarvarnas parningsdans efter att ha läst en artikel som beskrev beteenden hos skarvar på Amsterdams zoo.
Dansen består av ett rytmiskt vingflaxande som gör att de vita markeringarna som skarvarna har på sidorna av kroppen nära benen exponeras och döljs om vartannat. Aadrian menade att det var hanarna som gjorde den här rörelsen men det verkar lite osäkert idag. Daniel fortsätter att följa skarvarnas beteende genom tubkikaren:
– Nu dansar den andra, nu har de bytt platser. Eller vänta, nu dansar båda, de kastar fram halsarna och har synkroniserat sina rörelser, lite som skäggdoppingars dans. Det är lite som balett det här, eller modern dans kanske. Dansen är ganska mjuk, känslosam, det står i kontrast till deras ganska tuffa och lite punkiga utseende.
Exotiska ljud
Aadrian kallade det här beteendet för “gargling” då huvudet kastas bakåt i rytmiska synkroniserade rörelser hos båda individerna och avslutas med ett ljudligt rop. Båda könen gör rörelserna .När drygt femtio storskarvar gör de här rörelserna och stöter ur sig ljuden skapas en exotisk ljudbild som ekar över Mälarviken.
Att titta på storskarvarnas dans känns lite som att vara turist i vardagsnaturen. Det är inte så många som känner till att skarvarna har det här speciella beteendet. Samtidigt så fullkomligen kokar naturen så här års och många andra fågelarter visar upp speciella beteenden — kniphanarna kastar huvudet bakåt med våldsam kraft när de försöker väcka honornas intresse, knölsvanarna burrar upp vingarna så att de påminner om ett vitt skummande bubbelbad och tranorna hoppar mot varandra samtidigt som de ropar högt. Våren är sannerligen ett skådespel i sig!
Lyssna på Naturpodden, avsnitt 75: “Dansa med skarvar”
Läs mer och lyssna på Naturpodden
Lyssna på programmen här på Natursidan eller i en app på en smartphone. Några kända alternativ är Apple Podcaster eller Spotify. När du laddat hem programmet söker du efter podcastens namn i podcastprogrammet.
Skänk ett bidrag till Naturpodden via Swish: 1235567870 (märk gärna bidraget med “podd”).
Kontakta Emil V Nilsson.