I juni 2018 lämnade föreningen Naturfotograferna över ett protestbrev till regeringen från 1200 naturfotografer från 25 länder. De är oroade över att det avverkas så mycket gammal skog i Sverige och vill se ett skydd av 20 procent av landets skogar. Staffan Widstrand i föreningen berättar mer.
Staffan Widstrand är en mångfaldigt prisbelönt naturfotograf och han har skrivit inte mindre än 17 böcker. Nu senast ”Ett vildare liv” (läs intervju här), som utsågs till Årets pandabok. Han har dessutom grundat naturskyddsinitiativ så som Ekoturismföreningen, Wild Wonders of Europe, Wild Wonders of China och Rewilding Europe.
LÄS ÄVEN: • Expertens 10 punkter: Så skulle ett vildare Sverige kunna se ut
Naturfotograferna, som tidigare framför allt diskuterat ämnen som etiskt naturfoto, har nu tagit ett steg framåt i den svenska naturdebatten. Naturfotografernas medlemmar rör sig mycket i de svenska skogarna och känner nu att de måste göra vad de kan för att stoppa det som sker. Staffan Widstrand körde själv nyligen från Norge in i norra Jämtland och blev chockad.
– I Norge såg jag en levande landsbygd och riktiga skogar. När jag kom in i norra Jämtland var hela landskapet helt ödelagt. Så illa är det. Total biologisk öken med mil efter mil av kalhyggen och contortatallplanteringar. Alla människor som ser ett kalhygge vet innerst inne att detta inte är rätt.
LÄS ÄVEN: • 1200 naturfotografer från 25 länder: Skydda svenska skogar med höga naturvärden
Vissa sköter sig andra ägnar sig åt skogsmissbruk
Han påpekar att många små skogsägare sköter sina skogar utmärkt, men att det svenska skogsbrukssystemet mer handlar om “skogsmissbruk”.
– Skogen brukas inte längre, de tar bort den för alltid och ersätter skogen med trädplantor i raka rader. Samma ålder, samma art och en allt mer utbredd biologisk enfald. Det är en total vandalisering av vårt skogliga naturarv och det löjliga är att det kanske inte ens är ekonomiskt smart. Det finns andra former av brukande som är mer ekonomiskt effektivt, inte minst för mindre och mellanstora skogsägare. För stora skogsindustriägare, som ofta sitter i städerna, är det däremot lönsamt. De vinner, landsbygden förlorar. Det svenska skogsbruket har låst in sig på en metod och vill inte höra om något annat, menar Staffan Widstrand.
LÄS ÄVEN: • Förkrossande majoritet av svenskar vill skydda skogar med höga naturvärden
Svenska skogsindustrin hävdar att det finns mer skog än någonsin i Sverige, men Staffan Widstrand påpekar att det inte är skog utan enbart träd i plantage.
– Ingen skulle få för sig att kalla palmoljeplantage för skogar och folk är väldigt medvetna om avverkningen av regnskogar för att skapa palmoljeplantage, men något liknande pågår i Sverige och det verkar folk inte känna till. Här är det istället det främmande trädslaget contortatall som odlas i täta rader. Vem har godkänt det? Att byta ut svenska skogar mot plantage av kanadensiska, främmande trädslag?
LÄS ÄVEN: • Hård kritik mot att contortaplantage ersätter naturskogar i renskötselområden
Det omoderna svenska skogsbruket
Det svenska skogsbruket, som industrin och Sven-Erik Bucht menar är ett föredöme, är enligt Staffan Widstrand både omodernt och miljöovänligt. På många andra håll i Europa brukas numera skogarna med kontinuitetsskogsbruk där det plockas enstaka träd ur skogarna så att skogarna bevaras. Kalhyggesbruk blir allt mer sällsynt, men inte i Sverige. Här blir landskapet allt mer som ett lapptäcke med fläckar av skogar mellan kalhyggena, enligt Staffan Widstrand.
– I Kroatien är det straffbart att bete sig som i Sveriges skogsbruk, säger han och berättar att avverkningar på många håll i Kroatien knappt märks. Ser man ut över en skog med aktivt skogsbruk i Velebit i Kroatien ser det fortfarande ut som en skog.
LÄS ÄVEN: • Största naturkommunikationsprojektet någonsin ska visa upp Kinas okända naturarv för världen
Staffan Widstrand, som även vistas mycket i Kina, berättar att där är skogsavverkning helt förbjudet i stora delar av landet sedan 2009. Detta för att skydda befolkningen från flodernas översvämningar.
Vad hoppas ni att Naturfotograferna ska åstadkomma som inte andra naturorganisationer lyckats med?
– Vi har inga andra ambitioner, men medlemmarna känner att de inte längre kan vara tysta. Hela det svenska landskapet håller på att förändras för evigt. Tillsammans med andra naturorganisationer uppmärksammar vi att något verkligen inte står rätt till. Våra skogar håller på att försvinna – detta är vårt lands största miljöfråga.
– Att hugga skog räddar heller inget klimat. Urskog binder kol på lång tid. All forskning visar att de första 30-40 åren avger kalhyggen förstås koldioxid. Markberedningen som ofta görs släpper också ut extra metangas från marken till atmosfären. Nya plantager binder visserligen tillfälligt en del kol, men efter ytterligare 2-3 årtionden avverkas plantagen igen och kolet är snart tillbaka ute i atmosfären . Dessutom är den biologiska mångfalden förstörd i området för århundraden framöver.
Även naturturismen drabbas
Den förstörda biologiska mångfalden drabbar också landsbygden genom att göra turism, särskilt då naturturismen, allt svårare att bedriva.
– Turism blir alltmer nödvändig för att landsbygden ska kunna överleva ekonomiskt, det är en av få näringsgrenar som idag växer så det knakar, men förutsättningarna sjunker drastiskt om skogen rakas bort, försvinner och istället ersätts med enfaldiga plantager. Riktig skog är ju en viktig del av attraktionen för besökarna, oavsett om de kommer från när eller fjärran, säger Staffan Widstrand och tillägger:
– Folk blir helt chockade då de ser hur rent jävligt det ser ut i de mycket stora delar av Sverige där det en gång i tiden växte riktig skog. ”Det hade vi aldrig trott om Sverige, vi trodde ni var naturvänner”.
“Måste bli omedelbart tvästopp”
Enligt Staffan Widstrand har skogsindustrin huggit alldeles för mycket skog under alldeles för många år och har nu råvarubrist. Det är därför den kräver att få hugga även i de små sista resterna av våra gamla, i stort sett orörda skogar. De sista 1-2 procenten.
– Det måste bli omedelbart tvärstopp för vandaliseringen av våra sista kvarvarande kvalitetsskogar! I synnerhet och först och främst på Statens marker. Det krävs bara ett enda regeringsbesult för det, för att den övervägande delen av Sveriges idag mest värdefulla naturskogsmiljöer ska skyddas. Sedan borde det skyddet grundlagsfästas.