Mulmholk i Trollskogen på nordöstra Öland. De kan både placeras på marken intill en trädstam eller hängas upp i träd. Foto: Erik Hansson
Det råder brist på gamla håliga träd i Sveriges skogar. Många arter som lever i dem har minskat i antal och anses idag vara hotade. Fågelholkar är ett sätt att skapa alternativa håligheter och så kallade mulmholkar är ett annat. I en ny studie från SLU och Linköpings universitet har kopplingen mellan biologisk mångfald (vedskalbaggar) och funktioner i ekosystemet (nedbrytning av ved) undersökts.
Mulm kallas den ansamling av lös murken ved blandat med exempelvis löv och rester av insekter, som kan hittas i gamla, grova och ihåliga lövträd. Både mulmen och hålträd är en bristvara i de svenska skogarna. Det är därför det kan vara en viktig insats för fåglarna att sätta upp fågelholkar och för fladdermöss att sätta upp fladdermusholkar. Hade vi haft tillräckligt med håliga gamla träd i våra skogar hade det inte behövts i samma utsträckning.
LÄS ÄVEN: • Finlands mål med en miljon fågelholkar blev 1,3 miljoner
På samma sätt är det med mulm. På flera håll i landet sätts det upp mulmholkar, som innehåller sågspån och löv. Det är en insats som hjälper vedlevande insekter och forskning har visat att 75 procent av de skalbaggsarter som lever i ihåliga ekar kan leva i mulmholkar. Men beroende på hur holken är konstruerad kan även andra arter gynnas. I Trollskogens naturreservat på nordöstra Öland sitter till exempel en modell (se bilden här ovan), som även gynnar fladdermöss och som kajor kan uppskatta att bygga bo i och därmed bidra till att det bildas ännu mer mulm.
LÄS ÄVEN: • Experten om hur det går för Sveriges fladdermöss
Forskarna vid SLU har placerade i sitt experiment ut mulmholkar både inne i ekhagmarker där det fanns ihåliga ekar och dels på platser med 100 meter till närmaste ihåliga ek. Eftersom en del av arterna som gynnas av mulmholkar inte sprider sig så långa sträckor är det viktigt att placera dem nära andra lämpliga hålträd, enligt tidigare forskningsrön. Det bekräftade även det här experimentet och under de tre första åren gick nedbrytningen snabbare i holkarna som placerades i ekhagarna. Därefter var det ingen skillnad jämfört med holkarna som placerades utanför ekhagarna.
Forskaren Nicklas Jansson, Linköpings universitet, sätter upp en så kallad mulmholk. Foto: Thomas Ranius, SLU
Experimentet kom också fram till att det spelar roll för nedbrytningen vilka arter som anländer till mulmholkarna snarare än hur många de är. Stora arter, som till exempel brun guldbagge, är viktigare för nedbrytningen än de små. Forskarna kunde också bekräfta tidigare resultat om att det är bättre att bevara många hålträd nära varandra än att satsa på hålträd som står glest utspridda.
LÄS ÄVEN: • Bildreportage: Fågelholkstömning med prisbelönt insektsfotograf
– Vi gör ett nytt experiment med mulmlådor nu. Vi vill se om det spelar någon roll för vedskalbaggar om den döda veden finns inne i städer jämfört med utanför, säger Thomas Ranius, professor i ekologi på SLU.
Källa: SLU
