Bergtitor och andra mesfåglar kan gömma tusentals frön och nötter varje höst och har en imponerande förmåga att hitta dem igen. Nu har forskare undersökt generna hos individer som verkar ha olika bra rumsminne.
Precis som flera svenska skogslevande, liknande arter stannar bergtitan i samma område året om. Den håller sig i västra Nordamerikas bergstrakter och för att överleva samlar den på sig mat som göms på olika platser. Att komma ihåg dessa gömställen har visat sig vara en fråga om överlevnad för de unga bergtitorna. I en tidigare studie framgick att unga bergtitor med bra inlärningsförmåga och minne hade större chans att överleva sitt första år.
Forskare från universitet i Colorado, Nevada och Oklahoma har hittat en koppling mellan titornas gener och deras rumsminne. Det har tidigare upptäckts hos människor och andra däggdjur, men aldrig studerats hos fåglar. Forskarna drog slutsatsen att det framför allt är det naturliga urvalet som förbättrar bergtitornas förmåga att minnas platser där mat gömts.
– Miljö är fortfarande viktigt för att forma beteenden, men vårt arbete visar att erfarenhet och inlärning bygger på de hjärnstrukturer som generna skapar, säger Carrie Branch, studiens huvudförfattare.
Studien genomfördes med 42 fåglar och åtta “smarta” fågelmatare som enbart öppnades om rätt fågel närmade sig. Forskarna kontrollerade sedan hur många försök det tog för fåglarna att komma ihåg rätt matstation. De kom fram till att fåglarna över lag var lika duktiga på att komma ihåg rätt fröautomat, men det fanns vissa individuella variationer och för bergtitor kan det vara betydelsefullt för att de ska överleva. Dessa förändringar kunde kopplas till gener.
En tidigare studie har också visat att det inte märktes någon större skillnad i individernas kognitiva förmåga från deras första år till att de var fullvuxna. Det handlar med andra ord inte så mycket om att mesarna lär sig att bli bättre i takt med att de blir äldre utan vad de föds med för förutsättningar.
Källor: Cornell university och Current Biology