Lång väg kvar för miljömål i skogen – Sveriges sämst skyddade naturtyp

Skogslevande arter behöver en varierad skog, gärna med död ved i olika stadier av nedbrytning. Foto: Erik Hansson

Det återstår fortfarande en lång väg innan Sverige uppfyller de miljömål för levande skogar som vi tagit på oss. Skogar är den naturtyp som har sämst skydd i landet och skogar som anpassas till skogsbruk gynnar väldigt få arter.

– Skogen är den naturtyp i vårt land som har lägst andel skydd. För att vi ska nå miljömålen och våra internationella åtaganden till år 2020 behöver mer skog skyddas varje år, skriver Naturvårdsverket i sin broschyr om behovet av skyddad skog.

Faktum är att mindre än 2 procent av skogsmarken nedanför fjällen är skyddad.

Än så länge finns det dock fortfarande stora områden med höga naturvärden i Sveriges skogar och Naturvårdsverket bedömer att det kan vara 1,3–1,5 miljoner hektar produktiv skog som skulle behöva skyddas. De siffrorna kan jämföras med att det under 2016 skyddades ungefär 1700 hektar skog antingen som biotopskyddsområden eller med naturvårdsavtal.

Det sätts också i ett annat perspektiv när det under senare år avverkats två till fyra gånger så stora områden med gammal skog jämfört med de områden som skyddas, återigen enligt Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Jämtland skriver till exempel på sin webbplats att “med dagens avverkningstakt kommer cirka 75 procent av den äldre skogen nedom fjällen i Jämtlands län att vara avverkad år 2020”.

LÄS ÄVEN: • Sveriges naturorganisationer på offensiv mot skogsbruket och skogspolitiken

Enligt rapporten ”Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet” från 2016 är bara 0,38 miljoner hektar skogsmark av sammanlagt 22,5 miljoner hektar utanför naturreservat och nationalparker klassad som naturskog. Det vill säga skog som innehåller grova döda träd med stammar som mäter över 25 cm i diameter och som inte avverkats de senaste 25 åren. I många delar av landet är andelen naturskog under 1 procent eller till och med “närmast försumbar” enligt rapportförfattarna.

Anledningarna till att miljömålet “Levande skogar” inte uppnås är att det “behövs fler och effektivare insatser för att motverka förlust av livsmiljöer och fragmentering. För flera skogstyper är bevarandestatusen otillräcklig och många skogslevande arter påverkas negativt”, skriver Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

LÄS ÄVEN: • Tusentals nyckelbiotoper avverkas varje år – nya incitament behövs

Per Angelstam, professor i Skogs och naturresursförvaltning vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger i en intervju med P4 Jämtland att det också finns en konflikt mellan skogsbruk och bevarande av arter.

– Skogsbruket handlar mycket om att skapa skogar som har ett visst sortiment med ett visst trädslag med en viss dimension, men arter i skogslandskapet har egentligen motsatta krav. De vill ha många olika trädarter, de behöver flera olika åldersklasser på träden och framför allt också död ved. Både grov och klen och i olika stadier av nedbrytning. Därför är ett ekonomiskt inriktat skogsbruk och bevarande biologisk mångfald i konflikt med varandra.

Källor: Naturvårdsverket, Miljömål, P4 Jämtland och rapporten ”Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet”