Kraftig ökning av dödsfall i Sverige under värmeböljan 2018 – värst i storstäder

750 personer fler än normalt dog i Sverige under värmeböljan 2018 och värst är det i storstäder. Det finns ett enkelt och lönsamt sätt att sänka temperaturen bland betongen och asfalten: träd och växtlighet.

2018 var våren och sommaren bland de varmaste i modern tid i Skandinavien med flera värmerekord på många håll i landet. Dygnets högsta temperaturer låg runt 30 grader flera dagar i rad, SMHI utfärdade värmevarningar och i slutet av juli och början av augusti uppmättes så kallade tropiska nätter när temperaturen inte sjönk under 20 grader.

– Ett stort antal studier har visat att värme har en betydande inverkan på befolkningens hälsa, där främst effekterna på mortaliteten av höga temperaturer och extrema episoder är väl beskrivna, skriver forskare i Läkartidningen.

LÄS ÄVEN: • Fler träd avgörande för att kyla ned allt varmare städer

Under värmeböljan i Sverige dog ungefär 750 personer fler än normalt. Även Finland drabbades av ungefär lika stor ökning av dödsfall och det var personer i storstadsområdena som verkar ha drabbats hårdast av värmeböljorna, framför allt i Stockholm och Helsingfors.

Enligt forskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg på Umeå universitet kan ökningen i Stockholm hänga samman med att storstadsmiljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda samt har högre halter av luftföroreningar. De anser att mer forskning på området behövs och att det också skulle kunna bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka under sommaren.

LÄS ÄVEN: • Ny global rapport: Allt fler värmerekord och klimatet allt mer extremt

Växter är en lösning
Ett sätt att sänka temperaturer i städer är att använda växtlighet. Forskning har visat att genom att öka platser med skugga och med effektivare avdunstning kan växter sänka sommarens högsta temperaturer med 1-5 grader. På husväggar kan det skilja så mycket som 25 grader mellan en yta i sol och en i skugga.

Förutom att hjälpa mot värmeböljor tillför träd i stadsmiljö också många andra positiva effekter enligt U S Environment Protection Agency:
• Minskad energianvändning när inte air condition behöver användas lika frekvent.
• Bättre luftkvalitet och lägre växthusgasutsläpp.
• Förbättrat skydd mot översvämningar och bättre vattenkvalitet.
• Skydd mot trottoarer som inte vittrar sönder lika snabbt.
• Biologisk mångfald
• Minskat oljud
• Estetiska värden

En annan studie som utfördes i fem städer i USA har räknat ut att för varje dollar som läggs på träd skapas positiva effekter till ett värde av mellan 1,5 och 3 dollar. Något som även Naturvårdsverket tar fasta på: “Studier visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt med trädplantering i städer eftersom träden bidrar till bättre luft, vatten och klimat“.

Förutom forskare och myndigheter är även svensk allmänhet överens om att natur i städer är viktig. I en undersökning uppgav 77 procent av tillfrågade svenskar att det är mycket viktigt att beslut tar hänsyn till naturvärden när bostäder och vägar ska byggas.

Källor: Läkartidningen, U S Environment Protection Agency, Naturvårdsverket och Forskning.se