Forskare vid Cary Institute of Ecosystem Studies har upptäckt att mikroorganismerna i jorden, som hjälper näring att cirkulera och lagrar kol, drabbas av flera mänskliga aktiviteter.
Globalt sett finns ungefär 80 procent av allt lagrat kol i jorden, men enligt den nya studien är denna kollagring på väg att försämras eftersom den globala uppvärmningen och vanlig antibiotika som ges till boskap drabbar mikroorganismerna. Dessa båda stressfaktorer för jorden får bakterier att “kollapsa”. De blir mindre effektiva på att sköta jorden, känsligare för störningar och lagrar dessutom kol sämre. Istället släpps mer koldioxid upp i atmosfären. Det kan i värsta fall omvandla områden som lagrar kol till utsläppskällor, menar forskarna bakom studien.
– Vi såg tydliga förändringar hos mikroorganismerna både med låga och höga doser [antibiotika]. Högre temperaturer förstärkte antibiotikans effekt och minskade både antalet och mångfalden av mikroorganismer. Dessa förändringar kan minska jordens förmåga att hantera framtida stressfaktorer. Vi märkte också att mikroorganismerna fick kämpa hårdare med att överleva i högre temperaturer, ungefär som vi tycker att det är jobbigare att springa när det är varmt. Försämrad effektivitet hos mikroorganismerna kan i ett längre perspektiv orsaka sämre kollagring, säger studiens huvudförfattare Jane Lucas.
Hon anser också att begränsningar för antibiotikaanvändningen är viktiga för att skydda våra viktiga jordar. Antibiotikan som testats är Monensin, som används utbrett i USA, men som i Sverige endast är tillåtet i vissa fjäderfäfoder och som Statens veterinärmedicinska anstalt varnar kan vara skadligt för andra djurslag.
Sverige hör till de länder i världen med lägst antibiotikaanvändning. Som första landet i världen förbjöd Sverige 1986 antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. Enligt WWF ger de flesta länder ungefär 90 procent av all antibiotika som gruppbehandling i foder eller vatten, i Sverige är motsvarande siffra drygt 10 procent.
I somras släppte FN en ny rapport som visade att 95 procent av världens jordmån är under ”hård press” och att allt större andel är förgiftad av våra utsläpp, gruvor, jordbruk och dålig sophantering.
Läs även:
• FN: Världens jordmån är hårt ansatt
• En tredjedel av matjorden borta i USA:s majsbälte
• Hettan och klimatförändringar slår hårt mot jordmånen
Källor: Cary Institute of Ecosystem Studies och Soil Biology and Biochemistry