Intresset för hyggesfritt skogsbruk har exploderat

Bättre för miljön och den biologiska mångfalden, mindre riskabelt, håller liv i landsbygden och dessutom lönsamt – det är inte konstigt att intresset för hyggesfritt skogsbruk ökar.

– Vi ser en ökande efterfrågan på kunskap om hyggesfritt hela tiden. Vi är ute och föreläser och håller exkursioner, workshops och kurser. De senaste åren har intresset för hyggesfritt faktiskt närmast exploderat men kunskapsnivåerna är ännu låga. Det vill vi bidra till att ändra på, berättar Eva-Lotta Hultén, kommunikationsansvarig på Plockhugget.

Hon är själv uppvuxen intill en skog som skötts utan kalhyggen sedan gammalt och “vet hur fin en sådan skog är”. Som vuxen kom hon återigen i kontakt med skogsbruk på nära håll. Hennes man Erik Kullgren, som också arbetar på Plockhugget, har ärvt skog i Jämtland.

– I början av 2000-talet gjorde vi en avverkning där, på inrådan av virkesinköpare. Vi kunde väldigt lite om skogsbruk då. När vi såg resultatet blev vi helt förfärade och sa att att detta ska vi aldrig göra igen.

Eva-Lotta är journalist och författare, så hon började söka information om skogsbruk. Det resulterade i boken “Skogen vi ärvde”, som släpptes 2006 (sex år innan Maciej Zarembas reportagebok med samma namn). Under arbetets gång lärde hon sig en hel del genom att prata med folk i skogsbranschen och med forskare. Även efter att boken blev klar har hon fortsatt läsa artiklar och böcker om ämnet och intervjua kunniga människor.

Idag är hon, Erik Kullgren och fyra andra på Plockhugget ute och föreläser och håller kurser om hyggesfritt skogsbruk.
– Vi gör det eftersom vi vill förändra svenskt skogsbruk i mer hållbar riktning, där man tar hänsyn till både ekologi, biologisk mångfald, sociala värden och ekonomi. Med en skog som blir mer resilient mot stormar, insekts- och svampangrepp, brand och torka, vilket kontinuitetsskogar blir, så blir även de ekonomiska riskerna i skogsbruket mindre. Man har också mindre utgifter och på sikt leder kontinuitetsskogsbruk till bättre kvalitet på stockarna, vilket ger bättre betalt.

Det låter som att det finns både ekonomiska och ekologiska skäl att välja hyggesfritt skogsbruk – varför görs det knappt i de svenska skogarna?
– Det finns nog flera skäl till det. Ett stort och viktigt skäl är att svensk skogsindustri har varit väldigt inriktad på pappersproduktion och då spelar kvaliteten på träet ingen roll utan det är bara volym som räknas. Om man samtidigt bortser från skogens alla andra värden så blir det då rationellt att odla träd istället för att skörda de naturliga ekosystemens överskott. Rationellt ur skogsindustriernas synvinkel, bör man tillägga. För skogsägarna har det i stället lett till höga risker i skogsbruket och dåligt betalt vid avverkning. Men lagstiftning och rådgivning har länge varit inriktad på att optimera för industrin, säger Eva-Lotta Hultén och fortsätter:

– Ett annat skäl är psykologiskt. Vi människor är flockdjur och vi vill gärna vara och göra som alla andra. Om alla grannar kalhugger så blir man ju betraktad som udda om man går emot det och gör på ett annat sätt.

Ett tredje skäl som Eva-Lotta nämner är att svensk forskning varit helt inriktad på kalhyggesbruket och det har därmed utgjort ramarna som man hållit forskningen inom. Det gör att det har saknats kunskaper om ett modernt kontinuitetsskogsbruk.

– Det går att göra fel med kontinuitetsskogsbruk också, men att det kan slå fel om man till exempel hugger för mycket är ju inget bra skäl att välja en metod – kalhyggen – som garanterat alltid blir fel, om man betänker alla skogens värden och inte bara skogsbolagens ekonomi. Och det finns faktiskt nu alltmer forskning som visar på alla fördelar med hyggesfritt, både svensk och internationell sådan. Finsk forskning imponerar till exempel.

Vad tror du krävs för att hyggesfritt ska bli ett lockande alternativ för flertalet skogsägare?
– Att de får mer kunskap om hur man gör och hjälp att planera och utföra de åtgärder som behövs. Det är sådant vi kan bistå med. Jag tror också att det spelar roll om man får se att det finns god ekonomi i detta och att man får se hur en hyggesfri avverkning ser ut, före och efter huggning. Vi kommer producera filmer och informationsmaterial som visar och förklarar detta.

Går det i dagsläget att köpa träprodukter som garanterat kommer från hyggesfritt skogsbruk?
– Jag tror det finns några företag som tillverkar hyggesfria produkter i liten och lokal skala men jag kan inte säga något om hur de gör för att säkra och visa att virket kommer från hyggesfritt.

Plockhugget kommer så småningom sälja hyggesfria produkter från deras samarbetspartners. Målen är ambitiösa, men de vill växa i lagom takt och tänker inte ta in riskkapital för att generera snabba vinster.

– Vi vill hitta kloka människor och företag att samarbeta med, snarare än att själva svälla ut över alla bräddar. Vi kommer till exempel inte försöka starta egna sågverk eller anställa egna maskinförare utan samarbeta med små och mellanstora lokala företag där vi har virkessäljare. Det är också ett sätt att bidra till att hålla liv i landsbygden och låta inkomsterna från skogen stanna där skogen finns, i så hög utsträckning som möjligt.

Läs även:
• Exempel på det svenska kalhyggesbruket
• Ny bok om hyggeslandet Sverige
• Skogsforskare: Först 30 år efter kalhygge har koldioxidutsläppen neutraliserats
• Skogsindustrin står för stor del av världens kolutsläpp
• Nya Skogsstyrelsechefen: ”Det finns inga kalhyggen längre”