Trots att körvägarna skapar relativt små luckor, är dessa tillräckliga för att påverka både mikroklimatet och skalbaggssamhället, berättar Klara Joelsson. Foto: Klara Joelsson, SLU.
Många skalbaggsarter har svårt att överleva i det nya skogslandskapet där det lämnas få gamla träd och låg volym av död ved. Det visar en ny avhandling från SLU i Umeå.
Trakthyggesbruk eller kalavverkning, skapar enskiktade skogsbestånd (alla träd är ungefär lika höga) med få gamla träd och låg volym av död ved. Det bidrar till fragmenteringen av landskapet och medför problem för många skogslevande arter, skriver SLU Umeå i ett pressmeddelande.
LÄS ÄVEN: • Skogsägare belönas för hyggesfria metoder
Jägmästare Klara Joelsson, vid SLU i Umeå, har i sin avhandling undersökt hur hyggesfritt skogsbruk påverkar mångfalden av skalbaggar jämfört med trakthyggesbruk och obrukad skog i olika åldrar.
– Resultatet från min avhandling stöder förutsägelsen att hyggesfritt skogsbruk bättre kan bevara artrikedomen. Ett hyggesfritt system, som blädning, verkar vara gynnsamt för arter som är beroende av äldre skog och har begränsad spridningsförmåga. Ett stabilt mikroklimat bibehålls och viktiga habitat som död ved och gamla träd skapas kontinuerligt eftersom äldre träd och ett kontinuerligt trädskikt alltid kvar i bestånden.
Med blädning menas ett skogsbruk där cirka 70 procent av träden lämnas kvar vid avverkning och att det istället avverkas oftare, ungefär med 20-30 års intervall. Det skapar mer varierade skogar och alltså bättre förutsättningar för många skogslevande arter. Inte minst de som är knutna till äldre skogar.
Källa: SLU
