Hundratals kartlagda arter utgör risk för biologisk mångfald i Sverige

Nilgås. Foto: Richard Bartz – Eget arbete, CC BY-SA 2.5, 

ArtDatabanken har gått igenom och riskbedömt över 1000 främmande växter, svampar och djur. De kom fram till att ungefär hälften av dem redan har eller på sikt kommer få ekologiska effekter på svensk natur. 

– Det här är en efterlängtad kunskapsbas som vi behöver för att kunna prioritera våra insatser i det nationella arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter, säger Henrik Lange, handläggare på Naturvårdsverket, som beställt rapporten.

LÄS ÄVEN: • Ny rapport om hur invasiva arter längs med vägrenar ska bekämpas

Arterna har bedömts utifrån en rad kriterier, så som kommande klimatförändringar och om arterna finns i våra närområden. Därefter redovisas alla 1000 arter i en lista där ekologisk effekt och invasionspotential bedöms i en fyrgradig skala. Bison bedöms till exempel ha låg invasionsrisk och inga kända ekologiska effekter. Oxgroda däremot, en art som “äter allt”, framförallt andra groddjur, men också snokar och fågelungar och dessutom är bärare av en svampsjukdom som orsakar omfattande dödlighet hos groddjur, antas ha stor ekologisk påverkan och dessutom potentiellt hög invasionspotential. 

Bland arterna som anses utgöra lika hög risk som oxgrodan hör bland annat karp, svartmunnad smörbult, vandrarmussla, signalkräfta, rödmagad trädekorre, fälthare, mink, mårdhund, tvättbjörn, östlig gråekorre, sammetsgeting, kanadagås, nilgås, häggmispel, knölklocka, häckoxbär, vattenpest, jättebalsamin, blomsterlupin, porslinhyacint, vresros och syren.

LÄS ÄVEN: • Tolv nya arter anses vara invasiva

– Än så länge omfattas endast ett litet antal av de invasiva främmande arterna som finns i Sverige av någon lagstiftning. Riskklassificeringen är ett första steg på vägen att ta fram en svensk förteckning över invasiva främmande arter som kommer omfattas av gällande lagstiftning, skriver Naturvårdsverket på sin webbplats.

Med invasiva främmande arter menas växter och djur som inte naturligt har funnits i Sverige, men som av olika skäl har förts hit med människans hjälp. De kan sprida sig snabbt, skada ekosystem och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk, samt hälsan hos djur och människor.

Källor: Naturvårdsverket och “Klassificering av främmande arters effekter på biologisk mångfald i Sverige – ArtDatabankens risklista“