Hästar och stora växtätare kan förhindra förlusten av biologisk mångfald

Blomstrande hage med russ i bakgrunden. Foto: Carl-Gustaf Thulin

Sverige har goda förutsättningar för att skapa en stor biologisk mångfald, men vi har fel fokus. Vi borde bejaka vilt istället för att bekämpa vilt, säger Carl-Gustaf Thulin, som genomfört en studie med gotlandsruss som landskapsarkitekter.

Igenväxning av ängs- och naturbetesmark är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet, tillsammans med att landskapet också blivit enformigare när åkerholmar, öppna diken och småvatten tagits bort. Ett sätt att motarbeta förlusten av biologisk mångfald är att låta djur beta i marker som annars skulle växa igen. En ny studie från SLU visar att även hästar fungerar bra för att skapa variation och biologisk mångfald i markerna.

LÄS ÄVEN: • Vilda visenter i Sverige – är det eftersträvansvärt?

Studien gick till så här: Det sattes upp tre försökshägn. I varje fanns rutor där hästar inte kom åt att beta. Sedan släpptes det in gotlandsruss i hägnen och de fick leva där i tre somrar och två vintrar. Tanken var att de inte skulle stödutfodras alls, men det gjordes undersökningar varje vecka för att kontrollera att de inte blev för magra och vid tre tillfällen tog forskarna det säkra före det osäkra och tog ut hästar från hägnen så att de skulle kunna äta upp sig.

– Hade vi haft större ytor hade de klarat vintern, säger Carl-Gustaf Thulin, som var en av forskarna bakom studien.

LÄS ÄVEN: • Expertens 10 punkter: Så skulle ett vildare Sverige kunna se ut

Hästen Picasso under vintern. Foto: Lena Holm

Han menar att vi är lite låsta i vårt sätt att tänka kring djuren och berättar till exempel att det finns krav på att hästarna ska ha vindskydd på vintern, men hästarna i projektet verkade använda vindskydden mest på sommaren som skydd mot insekter. Ett annat exempel är att två italienska studenter på plats fick se hästarna när de var som magrast i mars. De svenska forskarna var då noga med att påpeka att hästarna brukar ha mer hull än så, men italienarna berättade att “så där ser alla hästar ut i Italien”. I Sverige är det snarare ett problem att våra hästar lider av fetma och andra välfärdssjukdomar än att de skulle svälta ihjäl.

Hästar ger positiva effekter
Forskarnas studie visade att en vildare djurhållning, exempelvis hästar som hålls i större hagar, ger positiva effekter på markväxterna, motverkar förlusten av pollinerade växter och ökar mängden pollinerande insekter. Att återinföra stora växtätande däggdjur kan därmed förhindra förlusten av biologisk mångfald.

Anledningen till att hästarna fick gå i hagarna i stort sett utan stödutfodring var för att studien skulle testa hur markerna påverkades av hästarnas närvaro utan att det tillfördes foder. Gotlandsruss valdes eftersom de faktiskt levde i stort sett vilt på Gotland fram till på 1930-talet.

LÄS ÄVEN: • 17 visenter från Sverige ska släppas fria i naturreservat i Ryssland

Betestrycket i hagarna beräknades som ungefär 100 kg stora växtätare per hektar. Det kan jämföras med Serengeti som har ungefär 80 kg per hektar.

– Vi visade att hästarnas bete ökar mångfalden i markfloran jämfört med att överge marken och låta den växa igen. Det finns ingen annan studie vi känner till som haft det här upplägget så det här är ett av de första praktiska rewildingförsöken som gjorts.

Variation skapar mångfald
Carl-Gustaf Thulin berättar att hästarna (alla var hingstar) hade platser i hagarna som användes som toaletter och andra platser där de hade badgropar och rullade sig på marken. Dessa beteenden skapade variation i miljön och därmed förutsättningar för en mångfald av växter.

Projektet fick finansiering från Världsnaturfonden i två år och Carl-Gustaf Thulin hade önskat att det var ett mer långvarigt och större projekt än så.

– Studien visade att det finns spännande sätt att hålla tamhästar på. De kan klara sig utan stödutfodring och det skulle vara spännande att se vad som händer om de fick, låt oss säga 1000 hektar, kanske tillsammans med andra stora betesdjur. Jag skulle också vilja titta på hur dagens vilda växtätare påverkar landskapet. Visent, mufflonfår och dovhjort till exempel. Vi jobbade bara med hingstar, men det vore spännande att även ha med ston och föl och i ett större landskap studera hästarnas sociala system, säger Carl-Gustaf Thulin.

LÄS ÄVEN: • Finland återintroducerar vilda skogsrenar i nationalparker

Carl-Gustaf Thulin och Anna Jansson, projektledare. Foto: Sara Ringmark

“Gå all in”
Han är över huvud taget för mer försök med stora växtätare. “Jag är för att gå all in” som han uttrycker det. Det finns visserligen inget lagligt stöd för att förvilda hästar, men Carl-Gustaf Thulin är i princip för det. Även att återinföra visenter tycker han kan vara motiverat och det finns visst stöd för det i konventionen om biologisk mångfald.

– Vi måste göra något, utbrister han. Djur försvinner och den biologiska mångfalden minskar. Vi har en bra situation i Sverige, men vi har fel fokus. Media rapporterar med vinkeln att rådjur ska bort, vargar ska skjutas och vildsvin ska skjutas. För mig är det helt bakvänt. Vi måste ta hjälp av djuren i landskapet för att öka biologisk mångfald. Vi borde bejaka vilt istället för att bekämpa vilt.

Att prata om att återinföra arter är inte alltid så populärt. Framför allt inte hos ekonomiska intressen. Skogsindustrins talespersoner vill inte ha fler djur som äter plantor, jägare vill inte ha konkurrenter till befintlig jakt och ibland lyfts till och med viltolyckor som ett argument för att inte återinföra exempelvis visenter.

– Jag förstår att det är kontroversiellt och alla tycker inte så här. Återinförda vilda arter kan påverka folk negativt, men vi måste hitta former för samexistens. Vi har har trots allt kommit långt i Sverige. Här kan du i stort sett se alla stora däggdjur utom järv inom en timme från Stockholm. Det är helt unikt, säger Carl-Gustaf Thulin.