Hårt klippta gräsmattor täcker stora ytor i dagens samhälle. De är förvisso gröna, men de gör inte mycket grön nytta, snarare tvärtom. De är en belastning för miljön och hade enkelt kunna gynna den biologiska mångfalden.
Hårt klippta gräsmattor gynnar inga pollinatörer, producerar inga frön eller frukter och har ungefär samma biologiska mångfald som betong. Det menar Mark Hostetler, professor i ekologi och bevarande vid University of Florida, som intervjuas av Earther.com.
I städer är ofta så kallade ogräs den viktigaste födokällan för pollinatörer enligt en studie från 2004. Ogräs ökar dessutom antalet fjärilar och fåglar i bebyggda områden. Numera har dock många gräsmattor effektivt omvandlats till monokulturer med i stort sett enbart en art.
Mark Hostetler menar dessutom att gräsmattor bidrar till klimatförändringarna och får medhåll av Steve Windhager, chef för Santa Barbaras botaniska trädgård. I USA finns över 16 miljoner hektar gräsmattor och för att hålla dessa klippta används över 2 miljarder liter bensin enbart till gräsklippare. Dessutom vattnas de med över 30 miljarder liter vatten årligen och det används tio gånger så mycket gödningsmedel i gräsmattor än i jordbruket. Inte nog med det. Gräsmattorna i USA dränks årligen av över 30 miljoner liter bekämpningsmedel. Dessa ämnen orsakar stora utsläpp av växthusgaser årligen.
– Jag har hört gräsmattor jämföras med biologiska öknar. Det är väldigt orättvist, eftersom öknar kan vara väldigt varierade platser, säger Steve Windhager.
Liknande situation i Sverige
I Sverige upptar gräsmattor 40-60 procent av våra urbana grönområden, enligt en rapport från SLU. I de tre storstäderna täcks ungefär 23 procent av gräsmattor och sett till hela Sveriges markyta är 0,6-0,9 procent gräsmattor. Här finns stor potential för att öka den biologiska mångfalden.
– Tätortsnära gräsmarker är en sådan tillgång som man skulle kunna sköta just för att bevara sådana värden, se till att det blir fler blommor, mindre tråkigt gräs och mycket mer bin och fjärilar och allt möjligt, säger Hasse Berglund som är biolog på Naturvårdsverket, till Sveriges Radio.
För att skapa grönytor med större biologisk mångfald rekommenderas att spara större delar av gräsmattan “vilda” och bara klippa det som måste hållas kort. Dessutom är det lämpligt att inte klippa gräsmattan lika ofta så att växter har en chans att hinna blomma.
Källa: Earther.com