Grå ekorre håller på att konkurrera ut den inhemska röda ekorren i delar av Europa. Nu visar ny forskning att det bland annat sker genom en smittsam parasitmask som får den röda ekorren att bli slöare.
Grå ekorre, eller östlig gråekorre, är en invasiv art i Europa. Den har släppts ut av människor och konkurrerar nu med den inhemska röda ekorren. I både Storbritannien och Italien håller den grå ekorren på att ta över och den röda ekorren får det allt svårare att klara sig. Tidigare var röd ekorre den enda dagaktiva, trädlevande arten, men nu har den fått konkurrens av en främmande art som effektivt tränger undan sin röda släkting.
Nu har forskare visat att den grå ekorren kan smitta röd ekorre med en parasitisk mask, som påverkar de inhemska ekorrarna negativt. De blir mindre aktiva och får högre stressnivåer. Det kan leda till mindre födointag och därmed både sämre framgång med att föda upp ungar och större risk att dö. Forskarna anser att det är en bidragande faktor till att den röda ekorren kan utrotas i Italien om några år.
– Att vår röda ekorre hotas med utrotning på grund av införandet av en “främmande” art, den nordamerikanska grå ekorren, har blivit allmänt känt. Men att en av de mekanismer som är inblandade är minskad aktivitet, ett egenskap som brukar kopplas till hur intensivt eller framgångsrikt de hittar föda, orsakat av en parasitisk mask från grå ekorrar är en ny upptäckt, säger Dr. Francesca Santicchia och Dr. Lucas Wauters från Guido Tosi Research Group vid University of Insubria i Italien
Vi har tidigare skrivit om hur gulliga och vackra invasiva arter är svårare att bekämpa jämfört med sådana som anses fula eller läskiga. Grå ekorre hör till de arter som är populära och att bekämpa dem för att rädda den röda ekorren är svårt att få acceptans för.
I Skottland har forskare kommit fram till en annan möjlig lösning för röd ekorre – mård. De upptäckte att i områden med mycket mård minskar populationen av grå ekorrar medan det blir fler röda ekorrar. I vissa områden i Skottland finns det tre eller fyra mårdar per kvadratkilometer och nästan inga gråa ekorrar, men däremot gott om röda ekorrar. Prover från mårdarnas avföring har också avslöjat att de äter många gråa ekorrar, men sällan tar deras röda släktingar. Dessutom verkar gråa ekorrar störas mer av mårdarnas närvaro och lyckas inte föröka sig i samma utsträckning med rovdjuret i samma område.
Läs även:
• Tolv nya arter anses vara invasiva
• Hundratals kartlagda arter utgör risk för biologisk mångfald i Sverige
• Invasiv ekorre upptäckt i Sverige
• Tio trädgårdsväxter som kan hota biologisk mångfald
• Hotade ekorrar får egen ö och kan räddas av rovdjur
Källor: British Ecological Society och Journal of Animal Ecology
