Gallringar i Tyresta naturreservat upprör
Under hösten har markägaren KMN Förvaltning AB gallrat skog i den privatägda delen av Tyresta naturreservat. Enligt reservatets skötselplan är det tillåtet att bedriva produktionsinriktat skogsbruk med kalhyggen i området som kallas för skötselområde C, vilket är den del av naturreservatet som är privatägd. Något som har upprört många och lett till en namninsamling. Skogen är även en känd tjäderbiotop.
Svante Joelsson har studerat tjädrar i 50 år i Tyrestas nationalpark och naturreservatet som omgärdar nationalparken. Nyligen har han tillsammans med Bengt Oldhammer skrivit en bok om tjädrarna i Tyresta. Boken säljs i Tyresta nationalparks Naturum, samtidigt som det ironiskt nog körs in maskiner och gallras i tjädrarnas biotop. Svante Joelsson säger att en större gallring eller en slutavverkning aldrig är bra för tjädern.
Läs även: • Recension av omfattande bok om tjädern och Tyresta nationalpark
Ulf Birgersson på naturvårdsenheten på länsstyrelsen hänvisar till Tyrestastiftelsen när det gäller skogsåtgärder i Tyresta reservat. Han säger att det är stiftelsen som ska ha koll på att föreskrifterna för att skötseln av skogen följs och att inte tjäderbiotop förstörs. Detta eftersom de förvaltar både reservat och nationalpark.
Per Wallsten, nationalparkschef för Tyresta menar att Tyrestastiftelsen följer de föreskrifter som finns i skötselplanen. Stiftelsen har varit ute och tittat på gallringarna men driver inte frågan om det är tillåtet med skogsbruk eller inte.
– Vid skötselåtgärderna har man följt skötselplanen så det är svårt att anklaga markägaren för dessa åtgärder. Vår bedömning är att man har tagit hänsyn, bland annat har man undvikit att köra på hällmarker med maskiner, där tjäderspelsplatser ofta brukar finnas.
Han säger att stiftelsen tidigare har diskuterat skötselåtgärderna innan de utfördes med tjäderexperten Svante Joelsson som vet var alla spelplatser finns. Men Tyrestastiftelsen är även positiva inför en diskussion om skyddet:
– Vi välkomnar samtal med länsstyrelsen om ett skydd av hela reservatet, säger Per Wallsten.
Enligt länsstyrelsen så kan skyddet förstärkas genom ett avtal med markägaren som då får ersättning för att inte avverka i reservatet. Detta är något som också Mattias Bernhardsson, som är engagerad i Facebookgruppen ”Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandskap”, hoppas på. Han har startat den pågående namninsamlingen mot avverkningarna och som på kort tid har fått många underskrifter. Namninsamlingen kräver omedelbart stopp för planerade avverkningar och ytterligare “basvägar” inom Tyresta naturreservat. Den kräver att ett nytt förslag till skötselplan som inte tillåter skogsbruk någonstans inom naturreservatet måste tas fram. Den kräver att marken i skötselområdena C3 och C4 köps upp av antingen kommunen eller länet för att trygga ett fullvärdigt och långsiktigt skydd av skogen.
LÄS ÄVEN: • ”Tjädern och kalhyggesbruket”- rapport om hur skogsbruket decimerar en art
Mattias Bernhardsson kritiserar inte bara gallringarna och basvägarna utan också feltänket inom förvaltningen:
– Det händer att fallna träd i naturreservatet “städas” undan. Det är helt fel, skogen ska inte städas – den biologiska mångfalden skapas när omkullfallna träd får ligga kvar.
Det var 2016 som skötselplanen för nationalparken och reservatet fick sin nuvarande form. Då valde länsstyrelsen att inte prioritera ytterligare skydd av skog i området där skogsbruk varit tillåtet ända sedan 1986, det vill säga den privatägda delen. Flera inom naturvården motsatte sig då skötselplanens zonsystem som tillåter skogsbruk, men Haninge kommun godtog planen.
I skötselplanen finns särskilda riktlinjer om hänsyn som måste följas: Exempelvis att hyggen över 5 hektar inte får göras, att ett 15-tal träd av olika slag per hektar bör lämnas och att träd ska lämnas att växa in i kommande bestånd efter avverkning. Hänsyn ska tas till tjäderspelplatser och möjliga häckningsplatser för rovfåglar.
Syftet med Tyresta naturreservat är bland annat att bevara ett stort, tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. Naturreservatet ska även fungera som en skyddszon för den angränsande nationalparken. Skyddet av reservatet ska bidra till att uppnå gynnsamt tillstånd för de livsmiljötyper och arter som enligt EU:s art- och habitatdirektiv förekommer i området. Men allt det här går stick i stäv med att markägaren får bedriva vinstdrivande skogsbruk i reservatet, menar många.