FSC och svenskt skogsbruk ur ett internationellt perspektiv

Sten Nilsson har arbetat med skogsstrategifrågor i över 30 år i hela världen. Han tycker att det finns brister med FSC-certifieringen och det svenska skogsbruket.

LÄS ÄVEN: • Andra delar i artikelserien “FSC och Sveriges skogar”

Sten Nilsson har bland annat varit rådgivare till industri och regeringar i Kanada och USA och är medlem i Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Enligt honom finns det brister i den svenska skogsdebatten, i skogsnäringens förberedelser inför framtiden och i FSC-certifieringen. Han tycker till exempel att det är ett misslyckande att inte skogsnäringen tydligare kommunicerar till skogsägare om hur torka, insektsangrepp, bränder och stormar kommer att öka i framtiden. Men också att svensk skogsnäringen måste bli bättre på att anpassa sig när marknaden blir allt mer intresserad av hållbarhet och miljöhänsyn.

FSC har olika regler i olika länder
I dagsläget är FSC den ledande skogsbrukscertifieringen i världen, som ska garantera ett hållbart skogsbruk. Men certifieringen har olika krav i olika länder. Det innebär att FSC kan betyda olika krav beroende på var skogen avverkats. Svenska FSC har exempelvis inte lika hårda krav som den tyska. Globalt sett är inte heller bilden av FSC oproblematisk.
– Den internationella bilden är att det brister i FSCs system och att det i vissa fall upplevs som greenwash. Det beror i sin tur på att det finns brister i efterlevnad av reglerna, berättar Sten Nilsson.

Certifierare vill inte vara besvärliga
Han menar att det finns inbyggda konflikter i FSC. En av dem handlar om trovärdighet och hur själva systemet är uppbyggt.
– Eftersom de som certifierar skogsbruket betalas av markägarna så vill ingen certifierare få rykte om sig att vara besvärlig. Man vill ju inte tappa uppdrag. De kontrolleras inte heller tillräckligt och tillbringar för lite tid i fält. Mycket av ansvaret vilar på markägarna, så kallat egenansvar, och det fungerar ju inte.

Samtidigt ökar kraven på hållbarhet i världen, inte minst från flera stora företag som Ikea och Tetrapak, berättar Sten Nilsson. Dessa företag har till exempel uttryckt att de vill kunna spåra virket hela vägen från skogen till en färdig produkt så att man vet var virket kommer ifrån. Dit har inte FSC kommit än.

Inventeringarna måste fortsätta
Det finns också ett bekymmer med nyckelbiotoperna i Sverige där vissa markägare till och med gör så kallad omvänd naturvårdsgallring för att förstöra höga naturvärden i skogarna. Detta tillsammans med det faktum att Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och LRF Skogsägarna vill stoppa inventeringen av biotoperna “skickar signaler att det inte finns något intresse för egenansvar”.
– FSC är bestämda med att reglerna inte tillåter avverkning av nyckelbiotoper och skogsägare har ett egenansvar att veta var nyckelbiotoperna finns, men finns det inget intresse för egenansvar så blir det en chimär. FSC har inte tacklat detta dilemma.

Sten Nilsson anser att man måste ta tag i frågan om inventeringar och att de måste utföras.
– Det hjälper inte att sopa bort inventeringarna. Skyddsproblematiken finns kvar och den internationella marknaden kräver inventeringar. Om staten, av olika anledningar, inte ‘får’ utföra inventeringarna, vem skall då göra det? frågar sig Sten Nilsson.

Skogen är inte ett eller noll
Han menar också att mycket skulle vinnas om vi istället för att snöa in på kvantitet började fokusera på kvalitet. Att skydda en viss andel av världens yta har lett till att det valts ut områden som inte har så hög kvalitet med hänseende på biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Det har inte levererat de förväntade skyddsvärdena.

Dagens inventeringsmetoder av nyckelbiotoper och skyddsvärd skog leder till vad Sten Nilsson kallar “ett eller noll”-beslut.
– Antingen är en skog skyddsvärd eller inte, antingen är det en nyckelbiotop eller inte. Men naturen är inte ett eller noll. Den är en gradient av olika kvaliteter. Att klassificera skyddsvärd skog eller en nyckelbiotop efter kvalitet utgör inte något hinder även med dagens inventeringsmetoder

I dagsläget har mycket av debatten handlat om äganderätten i skogen – hur ser du på det?
– Avsättningen av nyckelbiotoper och skyddsvärd skog har drivits som ett äganderättsproblem, men det är det inte. Det är en fråga om brukanderätt och ersättningsfråga. Det är självklart att de som tvingas avsätta skog ska få ersättning. Det är alla överens om utom staten och det är en fråga om budget. Är politiker beredda att avsätta mer pengar till detta?

Hur bör brott mot FSC-reglerna hanteras?
– Alla regelsystem som byggs upp måste ha konsekvenser. Om inte regler följs ska inte företagen få vara med. De bör uteslutas. Det här problemet återknyter till bilden om att omvärlden och den internationella marknaden kommer kräva att råvaran är trovärdigt certifierad.

Du framförde mycket av den här kritiken till FSC på deras årsmöte – hur togs det emot?
– Det höggs emot en hel del av intressenterna men i grund och botten tror jag att de höll med mig om problemen, berättar Sten Nilsson.