Davidshjort. Foto: Tim Felce (Airwolfhound) – Deer – Woburn Deer Park August 2009, CC BY-SA 2.0, Link
På 1800-talet utrotades davidshjorten i det vilda, men tack vare eldsjälar har arten återintroducerats i Kina och nu går det allt bättre för den. Kring sjön Poyang har beståndet ökat från 47 till 55 efter att ha släppts ut för ett år sedan. Arten har en synnerligen dramatisk och inspirerande naturvårdshistoria.
Det var i april 2018 som det återintroducerades 47 davidshjortar i det vilda runt Poyang. Målet var att öka den biologiska mångfalden kring landets största sötvattensjö och djuren anpassade sig väl till sitt nya hem. På ett år har arten lyckats föröka sig till 55 individer och för första gången på 1 000 år återfinns arten i området.
LÄS ÄVEN: • Vilda visenter i Sverige – är det eftersträvansvärt?
Davidshjorten finns bara i Kina och kallas där ibland “sibuxiang” vilket kan översättas till ungefär “som ingen av de fyra” eftersom arten ser ut att ha en hästs ansikte, en åsnas svans, koliknande hovar och en hjorts horn.
I dagsläget finns det 6 700 davidshjortar i Kina, varav 1 500 lever vilt, enligt Beijing Milu Ecological Research Center. Det kan jämföras med 5 500 sammanlagt och 600 vilt för två år sedan.
LÄS ÄVEN: • Hästar och stora växtätare kan förhindra förlusten av biologisk mångfald
Davidshjortens intressanta historia
Efter att ha levt i det vilda i Kina under lång tid fångades de sista vilda djuren in. De fick leva hårt bevakade i inhägnade jaktmarker åt tre olika dynastier. En fransk, naturintresserad missionär vid namn Armand David hörde talas om davidhjorten under 1800-talet och lyckades övertyga vakter att han över huvud taget skulle få se djuren. När han väl fick se dem insåg han att det var en ny art för västvärlden och började arbeta för att ta med sig hjorten till djurparker i Frankrike.
LÄS ÄVEN: • Stora däggdjur viktiga för att motverka klimatförändringar
Han lyckades och tur var väl det. Under tiden hade uppror och svält i Kina lett till att de sista davidshjortarna i sitt ursprungsland ätits upp. Armand Davids insats har gett hjorten dess svenska och engelska namn (Père David’s deer).
Från franska djurparker introducerade den brittiska politikern och hertigen av Bedford, som intresserade sig för zoologi och bevarande, djuren till sina ägor i Storbritannien i slutet av 1800-talet. Här hade davidshjortarna sin enda relativa frihet i hela världen i ungefär 100 år. Djuren överlevde två världskrig och skickades även till flera olika djurparker för att de säkert skulle överleva.
LÄS ÄVEN: • Bisonoxen vandrar åter i västra USA
På 1980-talet blev den slovakiskfödda amerikanska zoologen Maria Boyd intresserad av davidshjorten. Det råkade också vara så att hennes make var vän med den nuvarande hertigen av Bedford – barnbarnsbarn till hertigen som tog sig an hjortarna på sina ägor.
Maria Boyd fick 37 hjortar för att återintroducera till Kina och hade bara tänkt bo i landet tills projektet lyckats, men hon beslöt sig för att stanna i Kina till hennes död 2016. Hon vägrade lämna hjortarna, enligt hennes partner Dominic Bauquis och idag har många andra tagit över hennes arbete med att arten ska överleva i det vilda.
LÄS ÄVEN: • Största naturkommunikationsprojektet någonsin ska visa upp Kinas okända naturarv för världen
– Vårt skydd av davidshjorten handlar om att skydda vårt levande kulturella och naturliga arv. Det har getts oss av våra förfäder. Vi har ett ansvar att försöka fortsätta föda upp dem som Kinas levande historia. De finns i historia, kultur, poesi, ord och böcker. Men om de utrotas utanför böckernas värld kommer kommande generationer bli extremt ångerfulla, säger Guo Geng, på Pekings forskningscenter för davidshjort.
Källa: China Daily
